Om du vill installera Solaris via nätverket måste följande servrar finnas i nätverket.
Installationsserver – Ett nätverksanslutet system som innehåller de skivavbildningar för Solaris 10 6/06 som du använder för att installera Solaris 10 6/06 på ett annat system i nätverket. Du skapar en installationsserver genom att kopiera avbildningarna från följande media:
Solaris DVD
Solaris Software-cd-skivor
När du har kopierat avbildningen från Solaris Software-cd-skivorna kan du också kopiera avbildningen från Solaris Languages CD, om det krävs för installationen.
Du kan ställa in en enskild installationsserver att tillhandahålla avbildningar för olika Solaris-versioner och flera plattformar genom att kopiera avbildningarna till installationsserverns hårddisk. En enskild installationsserver kan exempelvis innehålla skivavbildningarna för SPARC- och x86-versionerna.
Om du vill ha mer information om hur du skapar en installationsserver, läser du följande avsnitt.
Startserver – Ett serversystem som förser klientsystemen i samma delnät med den information som behövs för att starta och sedan installera OS. En startserver och en installationsserver brukar vara samma system. Om du inte använder DHCP, och systemet som Solaris 10 6/06-programvaran ska installeras på finns i ett annat delnät än installationsservern, krävs en startserver på det delnätet.
En enskild startserver kan tillhandahålla Solaris 10 6/06-startprogramvara för flera versioner, inklusive Solaris 10 6/06-startprogramvara för olika plattformar. En SPARC-startserver kan t.ex. tillhandahålla Solaris 9- och Solaris 10 6/06-startprogramvara för SPARC-baserade system. Samma SPARC-startserver kan även tillhandahålla Solaris 10 6/06-startprogramvara för x86-baserade system.
När du använder DHCP behöver du inte skapa en separat startserver. Mer information finns i Förkonfigurera systemkonfigurationsdata med DHCP-tjänsten (aktiviteter).
Om du vill ha mer information om hur du skapar en startserver, läser du följande avsnitt.
(Valfritt) DHCP-server – En server som använder DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) för att ange de nätverksparametrar som behövs för installationen. Du kan konfigurera en DHCP-server till att konfigurera och installera specifika klienter, alla klienter i ett visst nätverk eller en hel klass med klienter. När du använder DHCP behöver du inte skapa en separat startserver.
När du har skapat installationsservern kan du lägga till klienter i nätverket med kommandot add_install_client och alternativet -d. Med -d-alternativet kan du konfigurera klientsystem för Solaris-installationer via nätverket med DHCP.
Information om DHCP-alternativen för installationsparametrarna finns i Förkonfigurera systemkonfigurationsdata med DHCP-tjänsten (aktiviteter).
(Valfritt) Namnserver – Ett system som hanterar distribuerade nätverksdatabaser, exempelvis DNS, NIS, NIS+ och LDAP, som innehåller information om systemen i nätverket.
Information om hur du skapar en namnserver finns i System Administration Guide: Naming and Directory Services (DNS, NIS, and LDAP).
Installationsservern och namnservern kan vara samma system eller olika system.
Figur 7–1 visar de servrar som vanligtvis används för nätverksinstallation. Observera att det här exempelnätverket inte innehåller någon DHCP-server.