test

Solaris Common Desktop Environment: Handbok för avancerade användare och systemadministratörer

Hantera teckensnitt

Med dialogrutan Teckensnitt i Inställningar kan du välja den teckensnittsgrupp och teckensnittsstorlek du vill ha för alla program. Du kan också ange teckensnitt på kommandoraden eller använda resurser för att:

Ett teckensnitt är en typstil som används när tecken skrivs ut och visas. Skrivbordssystemet innehåller många olika teckensnitt i olika stilar och storlekar.

Ett bitmappsteckensnitt skapas från en punktmatris. (I Inställningar konfigureras som standard bara bitmappsteckensnitt.) Hela teckensnittet ingår i en fil. Många filer behöver en fullständig uppsättning storlekar, lutningar och tjocklekar.

Teckensnitt anges som värden på resurser och parametrar till kommandon. XLFD-namnet (X Logical Font Description) är den metod som används för att begära ett teckensnitt. Systemet söker efter det teckensnitt som stämmer bäst överens med den givna beskrivningen.

Ange teckensnittsresurser för skrivbordet

Med dialogrutan Teckensnitt i Inställningar kan du markera teckensnitt (upp till sju storlekar) för t ex textposter och etiketter. Du kan också lägga till eller ta bort teckensnittsgrupper.

Resurser som anges i dialogrutan Teckensnitt

När ett teckensnitt markeras skrivs följande resurser till egenskapen RESOURCE_MANAGER egenskap:

Resurser som används i dialogrutan Teckensnitt

Teckensnitt som används för varje val i dialogrutan Teckensnitt anges i resursfilen /usr/dt/app-defaults/Dtstyle. Upp till sju storlekar kan anges.

NumFonts - antal teckensnittsstorlekar i dialogrutan Teckensnitt

SystemFont[1-7] - upp till sju resurser som tilldelar ett specifikt teckensnitt till en markering i dialogrutan Teckensnitt för SystemFont

UserFont[1-7] - upp till sju resurser som tilldelar ett specifikt teckensnitt till en markering i dialogrutan Teckensnitt för UserFont

Obs!

Standardteckensnitten för dessa resurser har valts för läsbarheten på olika skärmar. Om du vill använda ett visst teckensnitt i ett program, anger du det med programmets teckensnittsresurs i stället för att ändra skrivbordets teckensnitt.

Mer information om programteckensnitt finns i direkthjälpsavsnitten (man-sidorna) för DtStdAppFontNames(5) och DtStdInterfaceFontNames(5).

Visa tillgängliga teckensnitt

  1. Skriv följande:

    xlsfonts [-alternativ] [-fn mönster]

    En lista över XLFD-namn och teckensnittalias som är tillgängliga i systemet visas. Bitmappsteckensnitt visar värden i alla fjorton XLFD-fält. För skalbara teckensnitt visas nollor i positionerna PixelSize, PointSize, ResolutionX och ResolutionY.

  2. Om du letar efter vissa teckensnitt använder du mönstermatchningen för xlsfonts. Använd jokertecken för att ersätta den del av mönstret som du inte försöker matcha.

  3. Om xlsfonts inte visar några teckensnittsnamn som börjar på dt, innehåller inte teckensnittssökvägen skrivbordsteckensnitt. Skriv följande kommando för att få med skrivbordsteckensnitten bland de tillgängliga teckensnitten:

    xset +fp katalognamn

    där katalognamn är den katalog som innehåller skrivbordsteckensnitten. Standardplatsen som anges vid sessionsstarten är /usr/dt/config/xfonts/språk.

    Ytterligare information hittar du i:

    • Kommandobeskrivningarna till xset och xlsfonts, som listar tillgängliga alternativ.

    • Using the X Window System som beskriver teckensnittalias och xset-klienten.

Ange teckensnitt på kommandoraden

    Ange en teckensnittsresurs för en viss klient med kommandoradsalternativet -xrm. Till exempel:

programnamn -xrm "*bitstream-charter-medium-r-normal-8-88-75-75-p-45-iso8859-1"

XLFD (X Logical Font Description)

Ett teckensnitt anges genom att fjorton olika egenskaper listas, avgränsade med bindestreck (-). Detta kallas XLFD (X Logical Font Description). I vissa fall kan en egenskap i listan ersättas av ett jokertecken (*), och ett tecken i en egenskap kan ersättas av jokertecknet ?. Tabell 17-4 listar specifikationer för teckensnittegenskapssträngar.

Formatet på egenskapssträngarnas specifikationer är:

"-Skärning-Familjenamn-Tjockleksnamn- Lutning-Breddnamn-Stilnamn- Bildpunktsstorlek- Punktstorlek-UpplösningX-UpplösningY-Mellanrum- Genomsnittsbredd-Teckenuppsättningsregister-Teckenuppsättning"

Tabell 17-4 Specifikationer till teckensnittens egenskapssträngar

Egenskapssträng 

Definition 

Skärning

En sträng som anger vem som har utformat teckensnitten 

Familjenamn

En sträng som anger varumärkesnamnet på teckensnitten 

Tjockleksnamn

En sträng som anger relativ tjocklek på teckensnitten, t ex fetstil 

Lutning

En kod som beskriver riktning på lutningen 

R (Romersk - ingen lutning) 

I (Kursiv - lutning åt höger) 

O (Snedställd - lutning åt höger) 

RI (Omvänd kursiv - lutning åt vänster) 

RO (Omvänd snedställd - lutning åt vänster) 

Breddnamn

En sträng som beskriver bredd, t ex komprimerad eller utökad 

Stilnamn

En sträng som innehåller eventuell ytterligare information som behövs för unik identifiering av teckensnitten 

Bildpunktsstorlek

Ett heltal som anger storleken på en så kallad helfyrkant i bildpunkter 

Punktstorlek

Ett heltal som anger storleken på en så kallad helfyrkant i decipunkter 

UpplösningX

Ett heltal som anger vågrät upplösning i bildpunkter 

UpplösningY

Ett heltal som anger lodrät upplösning i bildpunkter 

Mellanrum

En kod som anger mellanrum mellan enheter 

M (Fast teckenindelning--fast breddsteg) 

P (Proportionellt breddsteg--proportionellt breddsteg)  

C (Teckencell) 

Genomsnittsbredd

Ett heltal som anger genomsnittsbredden i 1/10 bildpunkter 

Teckenuppsättningsregister

En sträng som anger den myndighet som har auktoriserat teckensnittets kodning 

Teckenuppsättning

En sträng som anger registrets teckenuppsättning 

Exempel

Följande XLFD-namn beskriver ett teckensnitt med namnet charter som har skapats av Bitstream och stöder standardkod ISO8859-1:

-bitstream-charter-medium-r-normal--8-80-75-75-p-45-iso8859-1

Teckensnittet har normal tjocklek utan någon speciell lutning och normal bredd. Teckensnittet är proportionellt med en helfyrkant på 8 bildpunkter eller 8,0 punkter. Den vågräta och lodräta upplösningen är båda på 75 bildpunkter. Snittbredden på tecknen är 45 tiondelsbildpunkter eller 4,5 bildpunkter.

Delar av den här strängen kan ersättas med jokertecken. Systemet använder det första teckensnitt som påträffas som matchar de delar du anger.

Om du bara vill ha ett åtta bildpunkters charter-teckensnitt använder du:

*-charter-*-*-*-*-8-*

Visa markerade teckensnittsgruppsattribut

Genom att välja knappen Attribut i dialogrutan Teckensnitt i Inställningar, kan du visa följande teckensnittsgruppsattribut:

Lagring av användares filsystem för teckensnittsgrupper

När en användare lägger till en teckensnittsgrupp lagras den på följande adress:

Hemkatalog/.dt/sdtfonts/värd/språkområde/teckensnitt-nnnnnn

värddator är den lokala arbetsstationens värddatornamn.

språkområde är användarens aktuella språkområde, t ex "C" eller "ja".

teckensnitt-nnnnnn är ett namn som hämtas från det markerade teckensnittet och ett unikt genererat tal.

Den här teckensnittsgruppskatalogen innehåller följande tre filer

Filerna fonts.alias och fonts.dir är normala X11-teckensnittsfiler som kan läggas till i X-serverns teckensnittssökväg. Filen sdtfonts.group innehåller det användardefinierade teckensnittsgruppsnamnet.

Skapa teckensnittsgrupp för systemadministratör

För att andra användare ska kunna komma åt teckensnittsgrupper på en arbetsstation kan systemadministratören kopiera teckensnittsgrupper till katalogen /etc/dt/sdtfonts/språkområde eller till katalogen /usr/openwin/lib/X11/stdfonts/språkområde. Sessionshanteraren letar först i Hemkatalogen/.dt/stdfonts/värd/språkområde, därefter i /etc/dt/sdtfonts/språkområde och slutligen i /usr/openwin/lib/X11/stdfonts/språkområde.