Solaris Common Desktop Environment: Användarhandbok

Bilaga B Starta sessioner på andra språk

Du kan välja flera språk till skrivbordets användargränssnitt. Du kan ändra flera olika element, till exempel standardspråk, teckensnitt, metoder för indata (tangentbord) och ikoner. Dessutom finns menyerna, direkthjälpen och felmeddelandena översatta till flera olika språk.

Standardspråk vid inloggning

Meddelanden och menyer i det första inloggningsfönstret visas på standardspråket. Om standardspråket inte har angetts visas meddelanden och menyer i en allmän "C"-språkversionsmiljö. Du kan byta språk på Alternativ-menyn på inloggningsskärmen.

Logga in på språkspecifika sessioner

Det är enkelt att välja språk för inloggning. Det krävs dock ofta särskild maskinvara, till exempel tangentbord och skrivare, för att göra den anpassade sessionen mer användbar. Dessa krav varierar mellan olika språk, teckenuppsättningar och länder. Olika program och teckensnitt kan ytterligare förbättra anpassningen av systemet. Så här loggar du in på en språkspecifik session:

Använd Alternativ-menyn på inloggningsskärmen för att välja ett språk.

I listan visas alla språk som stöds.

Logga in som vanligt med namn och lösenord.

Skapa och redigera språkspecifika filer

Du kan skapa, redigera och skriva ut språkspecifika filer. Du kan också ge filer språkspecifika namn. För systemfiler som delas i nätverket bör filnamnen endast innehålla ASCII-tecken. Olika system i nätverket kan använda olika språk.

Om du har loggat in på skrivbordet på ett visst språk, kommer alla program att anropas på det språket. Du kan dock fortfarande anropa ett program på ett annat språk.

Om du vill skapa en fil med ett annat språk anropar du en ny instans av Textredigeraren med önskat språk.

Skapa och redigera en språkspecifik fil

Öppna ett terminalfönster och ställ in omgivningsvariabeln LANG till önskat språk. Om du till exempel vill ställa in språkområdet till japanska skriver du följande:
```
LANG=Japanese_locale
```
där Japanese_locale ställer in värdet på omgivningsvariabeln LANG till den japanska teckenuppsättningen. Ta reda på vad som gäller för den aktuella plattformen för att kunna avgöra värdet på Japanese_locale.

I samma fönster anropar du Textredigeraren (dtpad) på önskat språk genom att skriva följande:
```
  /usr/dt/bin/dtpad &
```
Du startar Textredigeraren på japanska genom att skriva följande:
```
/usr/dt/bin/dtpad -xnllanguage Japanese_locale
```
Om filerna för språkområdet har installerats kan du nu skriva japanska tecken. Du kan också använda Textredigeraren för att redigera en befintlig japansk fil.

Se "Ange teckensnitt från kommandoraden" om du vill ha exempel på hur du anger teckensnittsuppsättningar.

Använda ett språkspecifikt terminalfönster

I följande exempel används dtterm för att starta ett japanskt terminalfönster. Det förutsätts att standardspråket inte är japanska, att du använder Korn-skalet och att filerna för språkområdet har installerats.

Skriv följande på en kommandorad i ett terminalfönster av typen Korn-skal:

LANG=Japanese_locale dtterm

där Japanese_locale ställer in värdet på omgivningsvariabeln LANG till den japanska teckenuppsättningen. Ta reda på vad som gäller för den aktuella plattformen för att kunna avgöra värdet på Japanese_locale.

Ange teckensnitt

Du ändrar oftast teckensnitt i Inställningar. Då startas arbetsytehanteraren om och teckensnitten för skrivbordet återställs. Du kan också anpassa teckensnitt via kommandoraden eller i resursfiler. I en internationell miljö måste du ange teckensnitt som är oberoende av teckenuppsättningen. Detta är nödvändigt eftersom specifikationen kan användas under olika språkområden med olika koduppsättningar förutom teckensnittets teckenuppsättning (charset). Alla teckensnittslistor bör därför anges med en teckenuppsättning.

Teckensnittsspecifikation

En teckensnittsspecifikation i en teckensnittslista kan antingen vara ett XLFD-namn (X Logical Function Description) eller ett alias för XLFD-namnet. Följande är exempel på giltiga teckensnittsspecifikationer för ett 14 punkters teckensnitt:

-dt-interface system-medium-r-normal-serif-*-*-*-*-p-*-iso8859-1

Or, -*-r-*-14-*iso8859-1

Specifikation för teckensnittsuppsättningar

Teckenuppsättningen i en teckensnittslista är en lista med XLFD-namn eller deras aliasnamn (kallas även basnamnlista). Eventuella blanksteg före eller efter semikolon ignoreras. Du kan använda tecken för mönstermatchning (jokertecken) om du vill förkorta XLFD-namnen.

Teckensnittsuppsättningen bestäms av det språkområde som används. Det japanska språkområdet kräver till exempel tre teckensnitt (teckenuppsättningar) för att alla tecken ska kunna visas. I följande exempel fastställs Mincho-uppsättningen med teckensnitt som krävs:

Exempel på en namnlista med en teckenuppsättning:

-dt-interface system-medium-r-normal-serif-*-*-*-*-p-*-14;

-dt-mincho-medium-r-normal--14-*-*-m-*-jisx0201.1976-0;

-dt-mincho-medium-r-normal--28-*-*-*-m-*-jisx0208.1983-0:

Exempel på ett enkelt mönsternamn utan teckenuppsättning:
```
-dt-*-medium-*-24-*-m-*:
```

Exemplen ovan kan användas med ett japanskt språkområde så länge det finns teckensnitt som matchar basnamnlistan.

Byta teckensnitt

Du kan byta teckensnitt i dtterm genom att göra något av följande:

Ange teckensnitt från kommandoraden
Ange teckensnitt i en resursfil

Ange teckensnitt från kommandoraden

Om du vill ändra teckensnitten för menyerna i programmet från kommandoraden skriver du följande:

dtterm -xrm '*fontList: fontset'

där teckensnittsuppsättning är en specifikation av en teckenuppsättning. Du kan ange en teckenuppsättning med en fullständig XLFD-namnlista (X Logical Font Description), ett enkelt XLFD-mönster eller ett aliasnamn. Observera att teckenuppsättningen bestäms av språkområdet som körs.

Om du t ex vill använda ett större teckensnitt i programmet utom på menyer, skriver du:

dtterm -xrm '*fontList:-dt-interface user-medium-r-normal-l*-*-*-*:'

Om du vill använda ett mindre teckensnitt i programmet utom på menyer skriver du:

dtterm -xrm '*fontList:-dt-interface user-medium-r-normal-s*-*-*-*:'

Dessa specifikationer fungerar för alla språkområden.

Ange teckensnitt i resursfiler

Så här ändrar du teckensnitten för kommandot dtterm i en resursfil:

Redigera resursfilen för Dtterm i katalogen /usr/dt/app-defaults/språk.

Du kan använda klassnamnet (Dtterm) eller programnamnet (dtterm) som namn på en resursfil till Dtterm.

Genom att ange omgivningsvariabeln LANG ändrar du också sökvägen till resursfilerna så att den omfattar katalogen /usr/dt/app-defaults/språk, där språk är namnet på språkområdet.

När du har ställt in omgivningsvariabeln LANG inkluderar sökvägen för resursfilerna följande två mappar:
```
/usr/dt/app-defaults/språk/Dtterm
```
```
/usr/dt/app-defaults/C/Dtterm
```

Infoga den teckensnittsuppsättning du vill använda i slutet av filen.

Om du till exempel vill använda ett teckensnitt med fast breddsteg placerar du följande rad i slutet av filen:
```
dtterm -fn -dt-interface user-medium-r-normal-*-*-*-*
```

Spara filen.

Välja indatametod och tangentbord

Till varje språkområde hör en standardmetod för indata. Om du inte anger något annat används standardinställningen. Eftersom det kan finnas flera indatametoder samtidigt, beskrivs i följande avsnitt hur olika indatametoder väljs för användaren.

Använda modifierare för indatametoder

När det finns fler än en indatametod för ett språkområde kan du använda resursen XmNinputMethod för att bestämma vilken indatametod du vill använda. Du gör detta genom att ange en modifierare. Modifieraren måste ha följande format, där "modifierare" är det unika namnet på indatametoden:

inputMethod :@im=modifier

Modifierarsträngen som anges i resursen XmNinputMethod används för att välja vilken indatametod som ska användas.

Som ett alternativ kan du även ställa in omgivningsvariabeln XMODIFIERS. Syntaxen är densamma som för resursen XmNinputMethod, men värdena är annorlunda. Värdena för XMODIFIERS är systemberoende.

Ange stil för indatametod

Stilen för indatametod anger hur förredigeringen ska göras. Stilen styrs av resursen XmNpreeditType. Syntaxen, tillåtna värden och typen av standardvärde för resursen XmNpreeditType är följande:

Syntax	värde[,värde,...]
Möjliga värden	OverTheSpot, OffTheSpot, Root, None
Standardvärde	OverTheSpot, OffTheSpot, Root

Stränglistan avgränsas med ett kommatecken och anger prioriteringsordningen för denna resurs. Det första värdet som stöds av indatametoden används.

Mer information finns i Solaris Common Desktop Environment: Handbok för avancerade användare och systemadministratörer.

Ändra X-tangentbordsmatchningen på servern

Om tangenttabellerna som för närvarande används av X-servern inte matchar det fysiska tangentbordet på ditt system, kan du ändra dem manuellt med kommandot xmodmap eller ett systemberoende verktyg för tangentbordsavbildning. Du kan få information om kommandot xmodmap genom att skriva man xmodmap.