En användares adress för elektronisk post.
En fil (som följer standarden för vCard) som innehåller kontaktinformation om en användare. Adresskort visas i adresshanteraren.
Ett fönster, en del av ett fönster eller ikon som är redo för indata från tangentbordet eller musen. Aktiva fönster skiljer sig från andra fönster på arbetsytan genom att namnlisten har en utmärkande färg eller skugga. Dessutom är den aktiva delen i ett fönster markerat eller också befinner sig markören i den delen av fönstret.
Ett fönster som är redo för indata från tangentbordet.
Den för närvarande öppna mappen i en aktiv vy i filhanteraren.
Sessionen som sparas av Sessionshanteraren när du loggar ut. Nästa gång du loggar in startas sessionen automatiskt, om du inte har angett att den inte ska göra det. Därigenom kan du fortsätta arbeta där du slutade. Jämför hemsession.
Ett alternativt namn som är tilldelat till ett program eller till en e-postadress.
För e-post är detta en adress som du använder för att skicka post till en grupp av användare. Ett alias kan skapas om du vill skicka e-post till en liten grupp personer eller många personer.
Det sätt ett aliasnamn (se ovan) visas på i adresshanteraren.
Element i en lista eller meny.
En inställning i Textredigeraren som bestämmer huruvida raderna bryts med ledning av fönsterbredden när du skriver in text. Om inställningen har aktiverats bryts raderna i kanten av fönstret. If not set, you must press Return to end the line.
Proceduren för att ändra inställningar i syfte att ändra utseendet hos eller uppträdandet för skrivbordet eller program som körs på skrivbordet.
En metod att köra en åtgärd med hjälp av en annan. Dessutom ett parförhållande mellan posterna i en mängd till posterna i en annan mängd.
Namnet som identifierar en person för systemet. Kallas ibland inloggningsnamn. Användaren Nils Nilsson skulle exempelvis kunna ha användarnamnet nn. Användarnamnet ska skrivas in i inloggningsdialogrutan.
Den del av ett fönster där kontrollerna och texten visas.
Det aktiva fönstret på skärmen, ikonerna och fönstren det innehåller och de lediga utrymmet där du kan placera ikoner.
Menyn som visas om du pekar på en tom del av arbetsytan och klickar med musknapp 3.
Den del av skärmen som inte täcks av fönster eller ikoner.
Programmet som hanterar storleken på, placeringen av och funktionerna hos fönster i ett flertal arbetsytor.
En kontroll som gör det möjligt att välja en av ett flertal arbetsytor.
Ett rektangulärt område i mitten av huvudgruppen där omkopplarna, kontrollen Lås, knappen Avsluta samt upptagetljuset finns.
En knapp som stänger ett fönster utan att eventuella ändringar i det sparas.
En kontroll i huvudgruppen som används för att logga ut från skrivbordet.
En lista med hjälpämnen som du kan välja i ett hjälpfönster.
Det mönster som täcker arbetsytans bakgrund.
Det underliggande området i ett fönster som innehåller element, t ex knappar och listor.
Se bakgrund.
En knapp och ett alternativ på menyn Navigera i Hjälphanteraren. Du använder det för att följa länkar i omvänd ordning.
En ikonfils filnamn, med undantag för storleks- (.l, .m, .s, .t) och typsuffixen (.bm, .pm). Basnamnet för ikonen minikon.m.pm är alltså minikon.
En kontroll avsedd att innehålla dataobjekt. Mappar och anteckningsböcker är exempel på behållare.
I Postverktyget är din elektroniska brevlåda och filsystemet som innehåller alla meddelanden exempel på behållare. Så fort ett meddelande har lagrats i en behållare kan det visas, ändras, tas bort, skrivas ut, infogas, skickas vidare och besvaras.
En inställning som bestämmer vilken tillgång ett antal användare eller grupper av användare har till en fil eller mapp (katalog).
Åtkomstbehörighet till en fil eller mapp (katalog). Vad gäller filer innebär behörigheten att användaren kan köra ett program eller en skalkommandofil. Beträffande mappar (kataloger) innebär behörigheten att användaren har tillgång till innehållet i mappen (katalogen).
Ett dataobjekt i ett e-postmeddelande som visas som en ikon i listan Bilagor i Postverktyget. Bilagor kan bestå av text, ljud- eller bildfiler. Flera meddelanden kan läggas till (bifogas) ett och samma e-postmeddelande.
En bild lagrad i ett rasterformat. Bilden brukar ha fler än två färger. Jämför bitmapp.
En bild lagrad i ett rasterformat. Termen syftar vanligen på en bild med endast två färger (en förgrunds- och en bakgrundfärg). Jämför bildpunktsbeskrivning.
Förkortning för Common Desktop Environment, ett grafiskt användargränssnitt i UNIX.
En mekanism som förbinder särskilda datafiler med motsvarande program och åtgärder. Datatyper kan bestämma en fils typ med utgångspunkt i filens innehåll eller i filnamnskonventioner, till exempel ett visst filtillägg.
Ett fönster som visas av ett program som behöver information från användaren.
Programmet som visar direkthjälpen.
Att trycka ned och hålla kvar en musknapp medan du rör pekaren— och objektet under den— på skärmen.
Att ändra en ikon direkt med ett pekdon och flytta och släppa den någon annanstans. Kallas även dragflyttning.
Se dra och släppa.
Att snabbt trycka på en musknapp två gånger utan att röra på pekaren. Musknapp 1, om inget annat anges. Ofta kan du dubbelklicka i stället för att välja menyalternativ.
Musknapp 2 kallas dupliceringsknappen eftersom den kopierar den markerade texten till positionen där klickningen skedde om du klickar på en redigerbar yta.
Förkortning för “elektronisk post.” E-post består vanligtvis av textmeddelanden som har adresserats och sänts till dig på elektronisk väg och tas emot i din elektroniska brevlåda. Ibland kallas det enbart “post.”
Den elektroniska brevlådan och filsystemet som innehåller alla e-postmeddelanden. Så fort ett meddelande har lagrats i en behållare kan det visas, ändras, tas bort, skrivas ut, inkluderas, skickas vidare och besvaras.
Ett menyalternativ som används för att ställa in ett alternativs karakteristika, till exempel dess datum eller namn, eller visa identifierande egenskaper för ett alternativ, till exempel teckensnitt.
Ett samlingsnamn för alla slags enheter som kan betraktas som fristående i vidare bemärkelse, till exempel en post i en lista eller en kontroll i ett fönster.
En exklusiv knapp vars värde indikeras av när- eller frånvaron av en grafisk markör. Den ingår oftast i en grupp envalsknappar. Envalsknappar kan ha två tillstånd: på eller av.
Texten bredvid en ikon eller kontroll. Namnet på elementet.
Ett meddelande som kräver omedelbara åtgärder från användaren. Felmeddelanden är meddelanden om fel som användaren har begått.
En dataenhet som sparas i en mapp (katalog), till exempel text, ett program, en bild, och så vidare.
Programmet som hanterar filerna och katalogerna i systemet.
Namnet på filen i en mapp (katalog) på lagringsenheten. Ett filnamn består av basnamn och eventuella suffix. Ett fullständigt filnamn inbegriper även sökvägen.
En värddator där programmens datafiler lagras.
Ett suffix som läggs till i slutet av ett filnamn. Det används ofta för att ge filerna en typ eller för att kategorisera filerna för användaren.
Används för att visa endast sådana objekt som uppfyller vissa kriterier, till exempel en viss form på deras namn, och för att dölja alla andra objekt.
Egenskaper för en fil som bestämmer hur den används. En fils typ kan bestämmas av en del av dess namn (till exempel filtillägget) eller dess innehåll.
Ett fönstermenyalternativ som används för att flytta ett fönster.
Ett område på ömse sidor om huvudgruppen som används för att flytta huvudgruppen och visa det i arbetsytans förgrund.
Platsen dit indata från tangentbordet skickas. Markeringen visar vart.
Ett rektangulärt område på skärmen. Program har vanligtvis ett huvudfönster från vilket sekundära fönster, som kallas dialogrutor, kan öppnas.
Den synliga del av ett fönster som omger ett program. Fönsterramen kan som mest innehålla fem kontroller: en namnlist, storleksramar, en minimerings- och en maximeringsknapp samt menyknappen Fönster.
Ett minimerat fönster.
Programmet som gör det möjligt att hantera fönster på arbetsytan, till exempel att öppna, ändra storlek på, flytta och stänga dem.
Kontrollen längst upp till vänster i ett fönster, bredvid namnlisten. Om du väljer den öppnas menyn Fönster.
Menyn som visas om du väljer menyknappen Fönster. Med den kan du flytta eller ändra storlek på fönstret. Alternativen är Flytta, Ändra storlek, Minimera och Maximera.
En ruta på en delningslist som används för att öka eller minska storleken på en fönsterruta med musen. Det går att flytta till fönsterramen med tangentbordet.
Innehållet i ett fönster och färgen eller skuggningen som särskiljer den från fönstrets bakgrund.
Ett gemensamt namn på en samling användare.
Dessutom en behörighetsinställning som bestämmer gruppens tillgång till filer.
Ett möte för en grupp i Kalender, schemalagt med gruppmötesredigeraren.
Temporärt skjuta upp en process utan att avsluta den.
De små fyrkanterna i hörnen och på mitten av ett markerat grafiskt element.
En katalog där du lagrar personliga filer och ytterligare kataloger. Den kan även kallas en hemmapp i program med grafiskt gränssnitt.
Symboliserar hemkatalogen. Till exempel: Om din hemkatalog heter /users/anna, representerar hemkatalog/bitmaps/smile.bm filen /users/anna/bitmaps/smile.bm.
En mapp där du lagrar personliga filer och ytterligare kataloger. Filhanteraren och terminalfönstret öppnas normalt i din hemmapp när programmen startas. Den kan kallas hemkatalogen om diskussionen gäller vad du kan göra på kommandoraden.
Möjlighet att vid utloggning välja en viss annan session än den du just arbetar i som den som ska startas automatiskt när du loggar in nästa gång.
Ett sätt att organisera data på datorsystem med hjälp av en hierarki som består av behållare, som ofta kallas mappar (kataloger), samt filer. Med den här metoden kan mappar innehålla andra mappar och filer. Mappar som successivt innesluts i mappar skapar olika organisatoriska nivåer, och det är det som utgör hierarkin.
En lista över de senast använda kommandona, filerna, mapparna eller hjälpämnena.
En knapp eller ett menyalternativ som används för att få information om objekt, val, uppgifter och felmeddelanden.
När du väljer hjälp om ett visst objekt på Hjälp-menyn byter markören utseende till ett frågetecken. Då kan du få hjälp om ett visst kommando, en viss åtgärd, dialogruta eller kontroll genom att klicka på objektet i fråga.
En uppsättning hjälpvolymer som tillhandahåller elektronisk information om nära besläktade program.
Ett sekundärt fönster som innehåller hjälpinformation.
Hjälphanteraren är en särskild typ av hjälpvolym som listar all direkthjälp i systemet.
En alfabetiskt ordnad lista över hjälpämnen.
En särskild tangent, vanligtvis F1, som används för att få hjälp om det som markören befinner sig ovanför.
På vissa tangentbord finns en särskild hjälptangent som fungerar på samma sätt som tangenten F1.
Fullständig information om ett ämne.
Grundläggande information om ett e-postmeddelande så som det ser ut i brevbehållaren. Ett meddelandehuvud innehåller namnet på avsändaren, ämnet, datumet och tiden då meddelandet togs emot samt meddelandets storlek.
Ett centralt beläget fönster som innehåller kontroller som gör att det går att komma åt program och hjälpmedel, däribland arbetsyteomkopplaren. Huvudgruppen ingår i alla arbetsytor.
Den del av huvudgruppen som inte innehåller underpanelmenyerna.
Text eller bilder i hjälpavsnitt som, om du klickar på dem, leder till ett annat ämne.
En grafisk representation av ett objekt som består av en bild, en bildbakgrund och en etikett. Ikoner kan ändras direkt.
En ikon som har kopierats från filhanteraren till arbetsytan.
Ett program som används för att skapa nya och ändra befintliga ikoner.
En alfabetiskt ordnad ord- eller fraslista i en hjälpvolym som du kan söka igenom för att få hjälp om ett ämne. Hjälpsystemet visar indexet när du klickar på knappen Index i en hjälpdialogruta.
Standardbehållaren i Postverktyget. Inkorgen tar emot alla brev som anländer. Meddelandena kan flyttas från Inkorgen och läggas i olika behållare.
Processen för att få tillgång till systemet.
En alternativ på en underpanelmeny med vilket du genom att dra och släppa installerar ikoner i huvudgruppen.
Ett program som används för att anpassa vissa visuella element och systemenheters beteende i arbetsmiljön, däribland färger och teckensnitt samt startuppträdandet för musen, fönster och sessionen.
Stället där det du skriver på tangentbordet eller klistrar in från urklipp eller en fil visas på skärmen. Synonymt med markör i text.
Internal Terminal Emulator (internt terminalfönster). I ITE används en bitmappsbild som terminal (i kommandoradsläge från inloggningsrutan).
Ett program som används för att schemalägga möten och skriva åtgärdslistor.
Dagen, veckan, månaden eller året som visas i kalenderns huvudfönster.
Ett program med samma funktioner som en vanlig räknedosa.
En samling filer och andra underkataloger. Den kan även kallas en mapp i program med grafiskt gränssnitt.
Att trycka ned och släppa upp en musknapp utan att röra pekaren. Musknapp 1, om inget annat anges.
Ett systemprogram eller vanligt program som begär tjänster av ett annat program, vanligtvis via nätverket.
En kontroll i huvudgruppen som visar lokal tid.
En fil som används för att anpassa ett programs egenskaper.
En samlingsterm för en mängd olika element (till exempel knappar, kryssrutor och rullningslister) som utför en åtgärd eller innehåller en inställning. Se kontroller i huvudgruppen.
Ett objekt i huvudgruppen som ger tillgång till grundläggande systemtjänster och åtgärder och uppgifter som utförs ofta. De följande kontrollerna ingår som standard i huvudgruppen: Klocka, Kalender, Postverktyget, Textredigeraren, Hjälp, Filhanteraren, Skrivare, Inställningar, Programhanteraren och Papperskorgen.
Ett begrepp ungefär likvärdigt med adressregisterkort som programmet Adresshanteraren utnyttjar för att leta reda på och visa information om användare (adresskort), värdar (värdkort) och aliasnamn (aliaskort).
Ett understruket tecken i ett kommando. Kortkommandot visar att kommandot kan väljas genom att du trycker ned motsvarande tangent. Kortkommandon används oftast i menykommandon,men även andra knappar kan ha kortkommandon.
En generell term för en åtgärd du kan göra med musen som gör det enklare att fylla i en dialogruta. Till exempel: Kortkommandot för att markera en post i listrutan Filnamn och välja OK på en gång är att dubbelklicka på posten.
Samlingsnamn på en fönsterkontroll.
En kontroll som kan men inte behöver vara ikryssad. Kryssrutor kan vara i ett av två tillstånd: av eller på.
En ordnad lista med uppgifter som väntar på att bli utförda.
Att sätta igång ett program eller en åtgärd.
En ledtext (vanligtvis %, > eller $) som visar att datorn är redo att ta emot kommandon. I terminalfönster visas ledtexten om du trycker på Retur.
En kontroll som innehåller valbara element. Kallas även en urvalslista.
Att få tillgång till systemet eller en skrivbordssession genom att ange ett användarnamn och ett lösenord.
Stänga av systemet eller avsluta skrivbordssessionen.
En kontroll i huvudgruppen med vilken du låser skärmen.
Synonym till symbolisk länk.
Behörighet att granska informationen i en fil eller att lista filerna och mapparna (katalogerna) i en mapp (katalog).
En teckenföljd som användarna skriver in för att bevisa för systemet att de är de personer som de utger sig för att vara.
En ASCII-fil som du i Postverktyget kan använda för att på ett enkelt sätt infoga information som ofta skrivs in i e-postmeddelanden, till exempel namn och e-postadress.
En ikon som representerar en katalog.
Att på något visuellt sätt framhäva ett alternativ eller element så att det går att använda eller aktivera. Markeringen innebär inte att en åtgärd sätts igång utan att ett tillstånd har förändrats, till exempel att du markerar en post i en lista eller kryssar i en kryssruta.
(v) Att få något att framträda på skärmen genom att markera eller välja det. Dessutom (n) en visuell indikation på att något är markerat.
En grafisk enhet som pekar ut området som tar emot data från tangentbordet eller pekdonet.
Ett sätt att göra ett fönster så stort som möjligt.
En knapp i ett fönsters namnlist som gör fönstret så stort som möjligt om du klickar på den.
En lista med nära sammanhängande val som dyker upp under en sammanfattande rubrik när du klickar med musknapp 1 på ett ord i menyraden eller på Fönster-menyn.
En lista med alternativ som du kan välja för att utföra en viss åtgärd i ett program. Se även undermeny.
Ett element i en meny som representerar ett val (till exempel Kopiera på menyn Redigera).
Den del i ett programfönster som ligger mellan namnlisten och arbetsytan där menynamnen visas.
Standardvariabler i UNIX som används av skalet och av program.
Att förminska ett fönster till en ikon. Knappen som minimerar ett fönster finns högst upp, nästan längst till höger i fönsterramen.
En knapp i ett fönsters namnlist som minimerar ett fönster till ikonformat om du klickar på den.
En tangent som när den hålls ned tillsammans med en annan tangent eller en musknapp ändrar innebörden av den andra tangenten eller musklickningen. Control, Alt och Skift är exempel på modifieringstangenter.
En enhet som används för att flytta pekaren och välja saker.
En mekanism på en mus som du trycker ned för att välja olika saker.
Knappen längst till vänster på musen, om den är inställd för en högerhänt person,knappen längst till höger om den är inställd för en vänsterhänt person. Musknapp 1 används huvudsakligen för att välja olika saker och är standardknappen för instruktionen “klicka”.
Den mellersta knappen på en mus med tre knappar. Musknapp 2 har två lägen: överför och justera.
Knappen längst till höger på musen, om den är inställd för en högerhänt person,knappen längst till vänster om den är inställd för en vänsterhänt person. Musknapp 3 aktiverar snabbmenyer.
En kronologisk lista över möten i Kalender.
Ett fönster i Kalender där du kan schemalägga, ändra eller ta bort ett möte.
Översta delen av ett fönster som innehåller fönstrets titel, menyknapp och maximierings- och minimeringsknappar. Se även titelrad.
Tangenter på tangentbordet som används för att flytta markören. Här ingår piltangenterna (med eller utan tangenten Control);tabbtangenten (med eller utan tangenterna Control och Skift);tangenterna Home och End (med eller utan tangenten Control);samt tangenterna Page Up och Page Down.
Minskad kontrast för att visa att ett alternativ inte är tillgängligt.
Ett godtyckligt stycke logisk information med tillhörande beteenden. I filhanteraren, till exempel, betraktas filer, mappar, åtgärder och program som objekt. Till alla typer av objekt hör specifika åtgärder. De flesta objekt representeras i form av ikoner.
Ett objekt som tillhör en arbetsyta och inte ett fönster. Exempel på sådana objekt är fönster, ikoner (minimerade fönster) och objekt som har dragits och släppts på arbetsytan från fil- och programhanteraren.
En kontroll i huvudgruppen som ger tillgång till hjälpinformation om huvudgruppen.
En mekanism som förbinder särskilda datafiler med motsvarande program och åtgärder. Objekttyper definierar kriterier för en fils typ (till exempel namn eller innehåll), utseende (ikonen i filhanteraren) och objektets beteende (till exempel vad som händer om du dubbelklickar på det).
En knapp som godtar informationen i ett fönster och stänger det. Om informationen i fönstret har ändrats sparas ändringarna innan det stängs.
Ett område på arbetsytan, inklusive kontrollerna Papperskorgen, Utskriftshanteraren och Postverktyget i huvudgruppen, där du kan släppa en ikon. Ikoner som släpps på arbetsytan ger snabb tillgång till något.
Ett intervall med grafiskt utformade val, till exempel färger eller en samling verktyg, som du kan välja i ett program.
Behållare för borttagna filer och mappar.
Att flytta musen tills pekaren befinner sig över ett visst element eller område på skärmen.
En markör som anger det område som tar emot indata ett pekdon. Pekaren kan ha formen av en pil, ett lodrätt streck, ett kors eller någon annan bild. Se även markör.
En del av en rullningslist som används för att rulla ett fönster i små steg. Dessutom en kontroll i huvudgruppen som används för att visa eller dölja en underpanel.
De fyra riktningstangenterna på ett tangentbord. Se även navigeringstangenter.
Ett program med som används för att skicka, ta emot och sammanställa e-post.
En kontroll i huvudgruppen som används för att starta programmet Postverktyget. Om du släpper en fil på kontrollen öppnas den i Postverktygets skrivfönster.
En följd instruktioner som datorn kan tolka och utföra.
Ett datorprogram som du använder i ditt arbete. Inställningar, Textredigeraren och Filhanteraren är exempel på program.
En mapp i programhanteraren som innehåller ett specifikt program eller en uppsättning program.
Ett fönster som innehåller objekt som representerar systemåtgärder som användaren kan vidta.
Se åtgärdsikon.
En värddator som ger tillgång till ett program.
Ett osynligt tecken som markerar slutet av en textrad i ett dokument. Det avslutar en rad och påbörjar en ny på skrivaren eller skärmen.
Ett sätt att ange ett attribut (utseende eller uppträdande) för ett fönster eller program i X Window SystemTM. Resurser har ofta namn efter kontrollerna de påverkar.
Se superanvändare.
Katalogen som i ett hierarkiskt ordnat filsystem innehåller alla andra kataloger och filer. Representeras av / (snedstreck) på UNIX-system.
Att flytta markören genom informationsinnehållet ett steg åt gången. När du rullar flyttas fönsterinnehållet och anpassar sig till markörens aktuella position.
En kontroll till höger om eller längst ned i ett fönster som gör att du kan ta fram delar av fönstret som för närvarande inte är synliga.
Den del av rullningslisten som visar var den synliga informationen befinner sig i relation till den totala mängden information som fönstret innehåller. Klicka på rullningsrutan om du vill rulla innehållet i fönstret.
Ett system som tillhandahåller tjänster åt en klient.
Tiden mellan det att användaren loggar in och loggar ut. Dessutom en viss konfiguration av arbetsytor, bland annat inställningar i Inställningar, öppna program och storleken på och placeringen för objekt.
Ett program som har till uppgift att spara och återställa sessioner, låsa och låsa upp skärmen och sköta om skärmsläckare. När en session sparas bevaras skrivbordets tillstånd (ikoners placeringar, storleken på och placeringen av fönster, program som är igång eller av, den aktuella färgpaletten, och så vidare) så att det kan återställas nästa gång användaren loggar in.
Ett system som möjliggör nätverkssessioner. Sessionsfiler ligger på sessionsservern och används varje gång du loggar in på en dator via nätverket.
Att flytta texten i ett fönster en hel skärmsida åt gången, vanligtvis genom att använda rullningslisten.
Ett program med vilket du kan knyta en ikon till ett kommando så att kommandot körs när ikonen klickas. Skapa åtgärd används även för att definiera specifika datatyper för ett programs datafiler och för att knyta ikoner till datatyperna.
En kontroll som består av ett reglage och ett spår med vilken det går att ställa in ett värde inom ett givet intervall. Reglagets (eller en separat indikators) position bestämmer vilket värde som är inställt.
Att ersätta.
En kontroll i huvudgruppen som används för att starta programmet Skrivare. När du släpper en fil på kontrollen visas en dialogruta som kan användas för att skriva ut filen på standardskrivaren.
Behörighet att ändra innehållet i en fil eller mapp.
Se arbetsyta.
Fönstret där du skriver nya e-postmeddelanden i Postverktyget. Menyraden i skrivfönstret innehåller flera alternativ för att sätta samman meddelanden.
En funktion som låser arbetsstationens skärm och gör att datorn inte går att använda förrän någon anger in ett giltigt lösenord.
Ett alternativ som innebär att datorns skärm efter en viss bestämd tidsrymd stängs av eller visar olika bilder, vilket gör att skärmen håller längre.
Att släppa upp musknappen efter att ha börjat dra ett objekt. Om objektet släpps på lämplig plats påbörjas en åtgärd.
En rektangulär bild som representerar ett område där du kan släppa objekt i ett program.
En meny som visas bredvid objektet som den hör till. Snabbmenyerna visas vanligtvis om du trycker på musknapp 3 eller tangentkombinationen Skift + F10.
En följd av tangenttryckningar som aktiverar ett menyalternativ, vanligtvis med en särskild accelereringstangent. Till exempel: Tryck på Alt + F om du vill välja Skriv ut på menyn Arkiv.
Ett värde som ett program ställer in automatiskt.
Att stanna en process och starta om den igen.
En del av ett fönster där information visas. Där visas tillståndet för ett objekt eller en särskild objektvy.
Ett menyalternativ som används för att stänga ett fönster och alla dess underordnade fönster i alla arbetsytor.
Den del av filnamnet som läggs till i slutet av namnet och åtskiljs från övriga suffix eller filens basnamn med någon form av interpunktion, till exempel en punkt (.).
En inloggningsidentitet som ger särskild behörighet för att ändra systemfiler som de flesta användare inte har behörighet att använda. Superanvändaren kallas även “rotanvändaren” eller “rot”, eftersom superanvändarens användar-ID är root. I de flesta datorsystem har bara ett fåtal användare behörighet att logga in som superanvändare.
En typ av länk som kan leda till en fil eller katalog som finns på en annan fysisk lagringsenhet eller partition.
En textsträng som anger en mapps (katalogs) placering i hierarkin.
En fullständig uppsättning tecken (bokstäver, siffror och specialtecken) i en storlek med ett visst utseende. Helvetica bold i tio punkter är exempel på ett teckensnitt.
En ikon i CDE som används för att öppna ett terminalfönster.
Ett fönster som emulerar en viss typ av terminal för körning av icke fönsterbaserade program. Terminalemuleringsfönster används oftast för att ange kommandon som samverkar med datorns operativmiljö.
Ett rektangulärt område i ett fönster där du skriver in information. Aktiva textfält innehåller en blinkande insättningspunkt.
En markör som visar insättningspunkten för textinmatning. Markören har vanligen formen av ett lodrätt streck. Jämför placeringsmarkör och pekare.
Ett program som används för att skapa och redigera dokument.
Se program.
En vy av en mapp eller filer som inbegriper sökvägens alla undre liggande mappar.
En katalog som ligger i en annan katalog (som ibland kallas den överordnade katalogen). Den kan även kallas en undermapp i program med grafiskt gränssnitt.
En katalog som ligger i en annan katalog (som ibland kallas den överordnade mappen). Den kan kallas underkatalogen om diskussionen gäller vad som kan göras på kommandoraden.
En meny som visas när du väljer ett alternativ på en annan meny.
Ett tillägg till huvudgruppen som öppnas underifrån och ger tillgång till ytterligare element. Underpaneler innehåller vanligtvis grupper med besläktade element.
En kontroll som blinkar när en åtgärd i huvudgruppen har startats innan ett fönster har dykt upp eller då åtgärderna läses in på nytt.
En buffert som temporärt innehåller den senast urklippta, kopierade eller inklistrade informationen.
Ett val som leder till att en (eller flera) inställningar i en dialogruta träder i kraft.
Avsluta en skrivbordssession.
Att lägga till fler poster till en markerad grupp genom att använda en annan urvalsteknik. Du kan exempelvis utöka en markering genom att flytta pekaren till den nya posten och trycka ned Control och musknapp 2 samtidigt.
Ett program som visar alla systemskrivare.
Ett program som tillhandahåller information om utskriftsjobb på en viss skrivare.
En värddator som en eller flera skrivare är ansluta till eller UNIX-processen som hanterar skrivarna.
Det markerade alternativet i en lista.
Att använda ett menyalternativ, en knapp eller en ikon som sätter igång ett kommando eller en åtgärd med musen eller tangentbordet. Jämför med markera
En dator.
Detaljinformation om ett värd, som visas i programmet Adresshanteraren.
Byta tillstånd på en kontroll med två tillstånd, till exempel en envalsknapp eller kryssruta, med antingen musen eller tangentbordet.
En knapp eller ett menyalternativ som återställer något till det tillstånd det befann sig i då det öppnades senast eller till det tillstånd det befann sig i innan de senaste ändringarna tillämpades på det, beroende på vilket alternativ som är det senaste.
Ett menyalternativ som gör att ett fönster återbördas till samma storlek och position det befann sig i innan det minimerades eller maximerades.
Ett skrivbordsbegrepp som betecknar en metod att köra program, utföra kommandon och andra aktiviteter, till exempel att skriva ut, ta bort filer och byta katalog. Åtgärder definieras i en databas som består av konfigurationsfiler.
Namnet som visas under en åtgärdsikon. Se åtgärdsnamn.
En ikon som representerar en åtgärd i ett fönster som tillhör filhanteraren, programhanteraren eller arbetsytan. Du skapar en åtgärdsikon genom att skapa en tom körbar fil med samma namn som den representerade åtgärden.
Namnet som hör till en åtgärd. Det visas normalt under åtgärdsikonen. Se åtgärdsetikett.
Behörigheter som ges till en användare eller grupp av användare för att han eller de ska kunna utföra diverse åtgärder med en fil eller mapp (katalog). Se behörighet.
En kontroll som används för att ändra storlek på ett fönster eller en ruta i ett fönster.
En katalog som innehåller underkataloger och filer. Den kan även kallas en överordnad mapp i program med grafiskt gränssnitt.
En mapp som innehåller undermappar och filer. Den kan kallas den överordnade katalogen om diskussionen gäller vad som kan göras på kommandoraden.