Common Desktop Environment: Användarhandbok

Bilaga B Starta sessioner på andra språk

Du kan välja flera språk till skrivbordets användargränssnitt. Du kan ändra flera olika element, till exempel standardspråk, teckensnitt, metoder för indata (tangentbord) och ikoner. Dessutom finns menyerna, direkthjälpen och felmeddelanden översatta till flera olika språk.

Standardspråk vid inloggning

Meddelanden och menyer i det första inloggningsfönstret visas på standardspråket. Om inget standardspråk har angetts kommer meddelanden och menyer att visas med språkinställningen "C". Du kan välja språk från Alternativ-menyn på inloggningsskärmen.

Logga in på språkspecifika sessioner

Det är enkelt att logga in på skrivbord med ett visst språk. Det krävs dock ofta särskild maskinvara, till exempel tangentbord och skrivare, för att göra den anpassade sessionen mer användbar. Dessa krav varierar mellan olika språk, teckenuppsättningar och länder. Program och teckensnitt kan ytterligare förbättra anpassningen av systemet. Så här loggar du in på en språkspecifik session:

Använd Alternativ-menyn på inloggningsskärmen för att välja ett språk.

I listan visas alla språk som stöds.

Logga in som vanligt med namn och lösenord.

Skapa och redigera språkspecifika filer

Du kan skapa, redigera och skriva ut språkspecifika filer. Du kan också ge filer språkspecifika namn. För systemfiler som delas i nätverket bör filnamnen endast innehålla ASCII-tecken. Olika system i nätverket kan använda olika språk.

Om du har loggat in på skrivbordet på ett visst språk, kommer alla program att anropas på det språket. Du kan dock fortfarande anropa ett program i ett annat språk.

Om du vill skapa en fil med ett annat språk anropar du en ny instans av Textredigeraren i önskat språk.

Skapa och redigera en språkspecifik fil

Öppna ett terminalfönster och ställ in miljövariabeln LANG till önskat språk. Om du till exempel vill ställa in språkmiljön till japanska skriver du följande:
```
LANG=Japanskt_språkmiljönamn
```
där Japanskt_språkmiljönamn ställer in värdet för miljövariabeln LANG till den japanska teckenuppsättningen. Ta reda på vad som gäller för din plattform för att avgöra värdet på Japanskt_språkmiljönamn.

I samma fönster anropar du Textredigeraren (dtpad) i önskat språk genom att skriva följande:
```
  /usr/dt/bin/dtpad &
```
Du startar Textredigeraren på japanska genom att skriva följande:
```
/usr/dt/bin/dtpad -xnllanguage Japanskt_språkmiljönamn
```
Om filerna för språkmiljön har installerats kan du nu skriva japanska tecken. Du kan också använda Textredigeraren för att redigera en befintlig japansk fil.

Du kan läsa "Ange teckensnitt från kommandoraden" om du vill ha exempel på hur teckensnitt anges.

Använda en språkspecifik terminalemulator

I följande exempel används dtterm för att starta en japansk terminalemulator. Det antas att standardspråket inte är japanska, att du använder Korn-skalet och att filerna för språkmiljön har installerats.

Skriv följande på en kommandorad i ett terminalfönster av typen Korn-skal:

LANG=Japanskt_språkmiljönamn dtterm

där Japanskt_språkmiljönamn ställer in värdet för miljövariabeln LANG till den japanska teckenuppsättningen. Ta reda på vad som gäller för din plattform för att avgöra värdet på Japanskt_språkmiljönamn.

Ange teckensnitt

Du ändrar oftast teckensnitt i Inställningar. Då startas arbetsytehanteraren om och teckensnitten för skrivbordet återställs. Du kan också anpassa teckensnitt via kommandoraden eller i resursfiler. I en internationell miljö måste du ange teckensnitt som är oberoende av teckenuppsättningen. Detta är nödvändigt eftersom specifikationerna kan användas under olika språkmiljöer med olika koduppsättningar förutom teckensnittets teckenuppsättning (charset). Alla teckensnittslistor bör därför anges med en teckenuppsättning.

Teckensnittsspecifikation

En teckensnittsspecifikation i en teckensnittslista kan antingen vara ett namn för ett XLFD-namn (X Logical Function Description) eller ett aliasnamn för XLFD-namnet. Följande är exempel på giltiga teckensnittsspecifikationer för ett 14 punkters teckensnitt:

-dt-interface system-medium-r-normal-serif-*-*-*-*-p-*-iso8859-1

eller -*-r-*-14-*iso8859-1

Specifikation för teckensnittsuppsättningar

Teckenuppsättning i en teckensnittslista är en lista med XLFD-namn eller deras aliasnamn (kallas även basnamnlista). Eventuella blanksteg före eller efter semikolon ignoreras. Du kan använda tecken för mönstermatchning (jokertecken) om du vill förkorta XLFD-namnen.

En teckensnittsuppsättning bestäms av den språkmiljö som används. Den japanska språkmiljön kräver till exempel tre teckensnitt (teckenuppsättningar) för att alla tecken ska kunna visas. I följande exempel fastställs Mincho-uppsättningen med teckensnitt som krävs:

Exempel på en namnlista med en teckenuppsättning:

-dt-interface system-medium-r-normal-serif-*-*-*-*-p-*-14;

-dt-mincho-medium-r-normal--14-*-*-m-*-jisx0201.1976-0;

-dt-mincho-medium-r-normal--28-*-*-*-m-*-jisx0208.1983-0:

Exempel på ett enkelt mönsternamn utan teckenuppsättning:
```
-dt-*-medium-*-24-*-m-*:
```

Exemplen ovan kan användas med en japansk språkmiljö så länge det finns teckensnitt som matchar basnamnlistan.

Byta teckensnitt

Du kan byta teckensnitt i dtterm genom att göra något av följande:

Ange teckensnitt från kommandoraden
Ange teckensnitt i en resursfil

Ange teckensnitt från kommandoraden

Om du vill ändra teckensnitten för menyerna i programmet från kommandoraden skriver du följande:

dtterm -xrm '*fontList: teckensnittsuppsättning'

där teckensnittsuppsättning är en specifikation av en teckenuppsättning. Du kan ange en teckenuppsättning med en fullständig XLFD-namnlista (X Logical Font Description), ett enkelt XLFD-mönster eller ett aliasnamn. Observera att en teckenuppsättning bestäms av språkmiljön som körs.

Om du t ex vill använda ett större teckensnitt i programmet utom på menyer, skriver du:

dtterm -xrm '*fontList:-dt-interface user-medium-r-normal-l*-*-*-*:'

Om du vill använda ett mindre teckensnitt i programmet utom på menyer skriver du:

dtterm -xrm '*fontList:-dt-interface user-medium-r-normal-s*-*-*-*:'

Dessa specifikationer fungerar för alla språkmiljöer.

Ange teckensnitt i resursfiler

Så här ändrar du teckensnitten för kommandot dtterm i en resursfil:

Redigera resursfilen för Dtterm i mappen /usr/dt/app-defaults/språk.

Du kan använda klassnamnet (Dtterm) eller programnamnet (dtterm) som namn för en resursfil till Dtterm.

Genom att ange miljövariabeln LANG ändrar du också sökvägen till att inkludera mappen /usr/dt/app-defaults/språk, där språk är namnet på språkmiljön.

När du har ställt in miljövariabeln LANG inkluderar sökvägen för resursfilerna följande två mappar:
```
/usr/dt/app-defaults/språk/Dtterm
```
```
/usr/dt/app-defaults/C/Dtterm
```

Infoga den teckensnittsuppsättning du vill använda i slutet av filen.

Om du till exempel vill använda en teckensnitt med fast breddsteg placerar du följande rad i slutet av filen:
```
dtterm -fn -dt-interface user-medium-r-normal-*-*-*-*
```

Spara filen.

Välja indatametod och tangentbord

Till varje språkmiljö hör en standardmetod för indata. Om du inte anger något annat används standardinställningen. Eftersom det kan finnas flera indatametoder samtidigt, beskrivs i följande avsnitt hur olika indatametoder väljs för användaren.

Använda modifierare för indatametoder

När det finns fler än en indatametod för en språkmiljö kan du använda resursen XmNinputMethod för att bestämma vilken indatametod du vill använda. Du gör detta genom att ange en modifierare. Modifieraren måste ha följande format, där "modifierare" är det unika namnet på indatametoden:

inputMethod :@im=modifier

Strängen "modifierare" som anges i resursen XmNinputMethod används för att välja vilken indatametod som används.

Som ett alternativ kan du även ställa in miljövariabeln XMODIFIERS. Syntaxen är densamma som för resursen XmNinputMethod förutom värdena. Värdena för XMODIFIERS är systemberoende.

Ange stil för indatametod

Stilen för indatametod anger hur förredigering ska göras. Stilen styrs av resursen XmNpreeditType. Syntaxen, tillåtna värden och typen av standardvärde för resursen XmNpreeditType är följande:

Syntax	värde[,värde,...]
Möjliga värden	OverTheSpot, OffTheSpot, Root, None
Standardvärde	OverTheSpot, OffTheSpot, Root

Stränglistan avgränsas av ett komma och anger prioriteringsordning för denna resurs. Det första värdet som stöds av indatametoden används.

Mer information finns i Solaris Common Desktop Environment: Användarhandbok för systemadministratörer.

Ändra X-tangentbordsmatchningen på servern

Om tangenttabellerna som för närvarande används av X-servern inte matchar det faktiska tangentbordet på ditt system, kan du ändra dem manuellt med kommandot xmodmap eller ett systemberoende verktyg för tangentbordsavbildning. Du kan visa mer information om kommandot xmodmap genom att skriva man xmodmap.