Till varje språkområde hör en standardmetod för indata. Om du inte anger något annat används standardinställningen. Eftersom det kan finnas flera indatametoder samtidigt, beskrivs i följande avsnitt hur olika indatametoder väljs för användaren.
När det finns fler än en indatametod för ett språkområde kan du använda resursen XmNinputMethod för att bestämma vilken indatametod du vill använda. Du gör detta genom att ange en modifierare. Modifieraren måste ha följande format, där "modifierare" är det unika namnet på indatametoden:
inputMethod :@im=modifier
Modifierarsträngen som anges i resursen XmNinputMethod används för att välja vilken indatametod som ska användas.
Som ett alternativ kan du även ställa in omgivningsvariabeln XMODIFIERS. Syntaxen är densamma som för resursen XmNinputMethod, men värdena är annorlunda. Värdena för XMODIFIERS är systemberoende.
Stilen för indatametod anger hur förredigeringen ska göras. Stilen styrs av resursen XmNpreeditType. Syntaxen, tillåtna värden och typen av standardvärde för resursen XmNpreeditType är följande:
Syntax |
värde[,värde,...] |
---|---|
Möjliga värden |
OverTheSpot, OffTheSpot, Root, None |
Standardvärde |
OverTheSpot, OffTheSpot, Root |
Stränglistan avgränsas med ett kommatecken och anger prioriteringsordningen för denna resurs. Det första värdet som stöds av indatametoden används.
Mer information finns i Solaris Common Desktop Environment: Handbok för systemadministratörer.
Om tangenttabellerna som för närvarande används av X-servern inte matchar det fysiska tangentbordet på ditt system, kan du ändra dem manuellt med kommandot xmodmap eller ett systemberoende verktyg för tangentbordsavbildning. Du kan få information om kommandot xmodmap genom att skriva man xmodmap.