Solaris-miljön utgör en stabil och tillförlitlig nätverksmiljö. Nya funktioner för nätverkshantering och systemadministration i den här versionen gör att det nu finns flera verktyg för att hantera den miljön.
UFS-loggning innebär att transaktioner lagras i en logg innan transaktionerna tillämpas på UFS-filsystemet (transaktioner är ändringar som tillsammans utgör en fullständig UFS-åtgärd). När en transaktion har lagrats kan den tillämpas på filsystemet senare.
Det finns två fördelar med UFS-loggning. Inkonsekvenser i filsystemen förhindras, och du behöver därför inte köra fsck(1M). När du kan hoppa över fsck går det också fortare att starta om ett system som låser sig eller avslutas felaktigt.
UFS-loggning är inte aktiverad som standard. Du aktiverar UFS-loggning genom att ange alternativet -o logging med kommandot mount(1M) när du monterar filsystemet. Kommandot fsdb(1M) har också uppdaterats med nya felsökningskommandon för UFS-loggning.
Mer information finns i System Administration Guide, Volume I.
Om du inte vill ta någon hänsyn till åtkomsttidsuppdateringar för filer kan du ange alternativet -o noatime när du monterar ett UFS-filsystem. Alternativet minskar skivaktiveten för filsystem där åtkomsttiderna inte har någon betydelse (t ex en Usenet-diskussionsgrupp). Mer information finns i direkthjälpsavsnittet (man pages) om mount_ufs(1M).
LDAP (Lightweight Directory Access Protocol) är ett plattformsoberoende åtkomstprotokoll med öppen standard som bygger på X.500-informationsmodellen. Det är avsett att köras över TCP/IP och använder enkel strängkodning. LDAP-program är klient-server-program. Med klientbiblioteket som ingår i den här versionen kan utvecklare skriva LDAP-program, och användare kan köra LDAP-kompatibla program.
Tack vare funktionen för dynamisk omkonfiguration (DR) kan tekniker lägga till eller ta bort och ersätta systemkort i ett system under drift, vilket gör att du slipper slösa tid genom att starta om systemet. Om det inte genast finns ett ersättningskort tillgängligt kan systemadministratören använda DR för att stänga av ett skadat kort, samtidigt som servern fortsätter att köras. Det är bara vissa SPARC-servrar som stöder den här versionen av DR.
I dokumentationen från maskinvarutillverkaren finns information om huruvida DR stöds av servern.
I Solaris 7 ingår kommandona pgrep och pkill, som ersätter kombinationen av kommandona ps, grep, egrep, awk och kill, som användes för att hantera processer i tidigare Solaris-versioner. Kommandot pgrep registrerar de aktiva processerna i systemet och visar process-ID för de processer vilkas attribut stämmer överens med de villkor som har angetts på kommandoraden. Kommandot pkill fungerar på samma sätt som kommandot pgrep, men varje process-ID som stämmer överens signaleras med kill(2) i stället för att process-ID:t visas.
Mer information finns i System Administration Guide, Volume II.
I sendmail 8.9 ingår kopplingar som gör att du kan förhindra oönskade massutskick av e-post, virtuella värdfunktioner som gör att du kan ta emot e-post med olika domännamn och en förbättrad konfigurationshierarki som gör det mycket lättare att skapa en egen {sendmail-konfigurationsfil.
Mer information finns i Mail Administration Guide.
I Solaris 7-programvaran ingår den populära spårningsfunktionen. Spårningsverktyget används om man vill ta reda på vilken väg ett IP-paket tar till en Internet-värd. Spårningsfunktionen använder IP-protokollets ttl-fält (time to live) och försöker få fram ett ICMP TIME_EXCEEDED-svar från varje gateway längs vägen och PORT_UNREACHABLE (eller ECHO_REPLY) från målvärden. Spårningsfunktionen börjar skicka försök med ttl-värdet 1 och ökar med ett tills den önskade värden nås eller tills det maximala antalet mellanvärdar har passerats.
Verktyget är särskilt användbart om man vill ta reda på felaktiga vägvalskonfigurationer och vägvalsfel. Om en viss värd inte kan nås, kan spårningsverktyget användas för att se vilken väg paketet följer till värden och var det uppstår ett fel. Spårningsverktyget visar också tur-och-retur-tiden för varje gateway längs vägen till målvärden. Informationen kan vara användbar om man vill analysera var trafiken är långsam mellan två värdar.
Mer information finns i TCP/IP and Data Communications Administration Guide.
Systemminnesutskriften i Solaris 7 består av följande funktioner:
Med kommandot dumpadm kan systemadministratörer konfigurera minnesutskrifter av operativsystemet. I konfigurationsparametrarna för dumpadm ingår säkerhetskopians innehåll, säkerhetskopieringsenhet och den katalog som kärnfiler sparas i. Med kommandot kan du ställa in och ändra parametrar samt kontrollera giltigheten för en minnesutskriftskonfiguration.
Kommandot savecore är nu aktiverat som standard.
Säkerhetskopieringsinformation lagras nu i komprimerat format på säkerhetskopieringsenheten. Kärnminnesutskriftsbilder kan vara så stora som 4 GB eller mera. Genom att data komprimeras går säkerhetskopieringen snabbare, och säkerhetskopieringsenheten kräver mindre skivutrymme.
Minnesavbildningsfiler sparas i bakgrunden när en särskild minnesutskriftsenhet (inte det primära minnesväxlingsområdet) ingår i säkerhetskopieringskonfigurationen. Ett system som startas behöver inte vänta på att kommandot savecore ska slutföras innan nästa steg utförs. System med stor minneskapacitet kan vara tillgängliga innan savecore har slutförts.
Mer information om systemminnesutskriftsfunktionerna finns i System Administration Guide, Volume II.