Installationsguide för Solaris 9

Kapitel 31 Solaris Live Upgrade (Planering)

Det här kapitlet innehåller riktlinjer och krav för planering av installation och användning av Solaris Live Upgrade. Du bör även läsa den övergripande informationen om uppgradering i "Checklista för uppgradering". Kapitlet innehåller följande avsnitt:

Systemkrav för Solaris Live Upgrade

Du kan uppgradera från Solaris 2.6, Solaris 7 eller Solaris 8 till Solaris 8 eller Solaris 9.
Det går inte att uppgradera till Solaris 7.
Du ska uppgradera från samma version som innehöll Solaris Live Upgrade-programvaran som du installerade på det aktuella systemet. Om du t ex har installerat Solaris Live Upgrade från Solaris 9 i den aktuella startmiljön, måste du uppgradera till Solaris 9-versionen.

Solaris Live Upgrade ingår i Solaris 9, men om du vill uppgradera från en äldre version måste du installera paketen för Solaris Live Upgrade i den aktuella startmiljön. Du kan installera Solaris Live Upgrade-paketen på följande sätt:

En installerare på Solaris 9 dvd, Solaris 9 programvara 2 (av 2)-CD:n, eller en nätinstallationsbild.
pkgadd-kommandot. Om du använder pkgadd-kommandot så är paketen SUNWlur och SUNWluu, och de ska installeras i den ordningen.

Instruktioner för installation av Solaris Live Upgrade finns i "Så installerar du Solaris Live Upgrade".

Systemkrav för Solaris Live Upgrade-diskutrymme

Följ de allmänna systemkraven för diskutrymme för en uppgradering. Se Kapitel 5.

Du kan beräkna hur stort filsystem som behövs för att skapa en startmiljö genom att påbörja skapandet av miljön. Storleken beräknas och du kan avbryta proceduren.

Disken på den nya startmiljön ska kunna fungera som en startenhet. På vissa datorer finns begränsningar för vilka hårddiskar som kan vara startenheter. Information om eventuella startbegränsningar finns i dokumentationen för datorn.

Hantera paket och korrigeringsfiler med Solaris Live Upgrade

Följande avsnitt visar paket som är nödvändiga för Solaris Live Upgrade och innehåller information om rekommenderade korrigeringsfiler. Mer information om hur du använder Solaris Live Upgrade för att lägga till paket and korrigeringsfiler finns i "Hantera paket och korrigeringsfiler med hjälp av Solaris Live Upgrade".

Varning!

Solaris Live Upgrade kräver paket som uppfyller kraven för de avancerade paketriktlinjerna SRV4 när du uppgraderar, lägger till och tar bort paket eller korrigeringsfiler. Sun-paket är anpassade efter dessa riktlinjer, men Sun kan inte garantera att paket från en tredjepartsleverantör är anpassade. Om ett paket som inte är anpassat används kan det hända att fel uppstår i pakettilläggsprogramvaran eller i värsta fall att ändringar sker i den aktiva startmiljön vid uppgradering.

Mer information om hur du lägger till och tar bort paket med Solaris Live Upgrade finns i direkthjälpen luupgrade(1M). Mer information om paketkrav finns i Bilaga C.

Obligatoriska paket

Kontrollera om paketen i följande tabell finns i operativsystemet som används. De krävs för Solaris Live Upgrade. Om det saknas något paket för din version kan du använda kommandot pkgadd för att lägga till det.

Tabell 31-1 Nödvändiga paket för Solaris Live Upgrade


Solaris version 2.6	Solaris 7	Solaris 8
SUNWadmap	SUNWadmap	SUNWadmap
SUNWadmfw	SUNWadmc	SUNWadmc
SUNWadmc	SUNWlibC	SUNWlibC
SUNWmfrun		SUNWbzip
SUNWloc
SUNWlibC

Så kontrollerar du om paket finns på datorn

Skriv följande för att visa en lista över paket på datorn.
% pkginfo [[paketnamn]]
paketnamn

Visar paketen som du vill kontrollera

Kontrollera korrigeringsnivåer för systemet

Programvaran för Solaris Live Upgrade är utformad för att kunna installeras och köras på flera versioner av Solaris-operativmiljön. För att Solaris Live Upgrade ska fungera korrekt krävs de senaste rekommenderade korrigeringsfilerna och säkerhetskorrigeringsfilerna för OS-versionen som körs. Kontakta http://sunsolve.sun.com för den rätta revisionsnivån för en korrigeringsfilsgrupp för den aktuella Solaris-versionen.

Riktlinjer för att skapa filsystem med kommandot `lucreate`

Kommandotlucreate som används med alternativet -m anger vilka filsystem och antalet filsystem som ska skapas i den nya startmiljön. Du måste ange exakt antal filsystem genom att köra alternativet på nytt. Om du till exempel använder alternativet -m en gång anges var filsystemen ska placeras; du sammanfogar alla filsystem från den ursprungliga startmiljön i ett av de filsystem som anges med alternativet -m. Om du anger alternativet -m två gånger skapas två filsystem. Följ dessa riktlinjer när du använder alternativet -m för att skapa filsystem:

Du ska ange ett -m-alternativ för rotfilsystemet (/) för den nya startmiljön. Om du kör lucreate utan alternativet -m visas konfigurationsmenyn. På konfigurationsmenyn kan du anpassa den nya startmiljön genom att styra om filer till nya monteringspunkter.
Nödvändiga filsystem som finns i den aktuella startmiljön och som inte är angivna i ett -m-alternativ sammanfogas i det nästa högstanivåfilsystemet som skapats.
Endast de filsystem som anges med alternativet -m skapas i den nya startmiljön. Om den aktuella startmiljön innehåller flera filsystem och du vill använda samma antal filsystem i den nya skapade startmiljön, måste du ange ett -m-alternativ för varje filsystem som ska skapas. Om du till exempel har filsystem för roten (/), /opt och /var ska du använda ett - m-alternativ för varje filsystem i den nya startmiljön.
Kopiera inte en monteringspunkt. Du kan exempelvis inte ha två rotfilsystem (/).

Riktlinjer för val av skivdelar för filsystem

När du skapar filsystem för en startmiljö gäller samma regler som för att skapa filsystem för Solaris-operativmiljön. Det finns ingen mekanism i Solaris Live Upgrade som hindrar dig att konfigurera viktiga filsystem på fel sätt. Du skulle t ex kunna ange ett lucreate-kommando för att skapa separata filsystem för roten (/) och /kernel - vilket är en ogiltigt uppdelning av rot (/).

Överlappa inte skivdelar när du delar in disken på nytt. Om så är fallet tycks den nya startmiljön ha blivit skapad, men när den aktiveras startar den inte. De överlappande filsystemen kan skadas.

Om Solaris Live Upgrade ska fungera korrekt måste filen vfstab i den aktiva startmiljön ha giltigt innehåll och ha en post för roten (/) på lägsta nivå.

Riktlinjer för val av skivdel för `rotfilsystemet` (/)

När du skapar en inaktiv startmiljö måste du ange en skivdel dit rotfilsystemet ska kopieras. Följ följande riktlinjer när du väljer en skivdel för rotfilsystemet (/). Skivdelen måste uppfylla följande krav:

Det måste vara en skivdel som systemet kan startas från.
Den måste vara lika stor eller större än den rekommenderade minimistorleken.
Den kan inte vara en Veritas VxVM-volym.
Den kan finnas på olika fysiska hårddiskar eller på samma hårddisk som det aktiva rotfilsystemet /.
Om du har ett sun4m-system får inte rotfilsystemet (/) vara större än 2 GB.

På valmenyn visas de flesta lediga skivdelar där du kan skapa en inaktiv startmiljö. En del lediga skivdelar visas inte på valmenyn. Det gäller bl a Veritas VxVM-volymer och metaenheter för volymhanteraren för Solaris.

Riktlinjer för val av skivdelar för rotens (`/`) speglingar och metaenheter

Du kan använda Solaris Live Upgrade på ett system som för närvarande använder antingen Solaris Volume Manager-metaenheter eller Veritas Volume Manager VxVM-volymer. Källstartmiljön kan ingå i vilken kombination som helst av fysiska skivdelar, Solaris Volume Manager-metaenheter eller Veritas Volume Manager-volymer. När en ny startmiljö skapas kan skivdelen som valts för rotfilsystemet (/) för den nya startmiljön antingen vara en fysisk skivdel eller en Solaris Volume Manager-metaenhet. Om du väljer en Solaris Volume Manager-metaenhet för rotfilsystemet måste metaenheten vara antingen en stripe med en enda disk eller en spegling av en stripe med en enda disk. Mer information finns i metaroot(1M).

Du kan inte använda en Veritas VxFS-volym för rotfilsystemet (/) när du skapar en ny startmiljö. Du kan använda antingen en fysisk skivdel, en Solaris Volume Manager-metaenhet eller en Veritas VXFS-volym för alla filsystem förutom rotfilsystemet (/).

I Tabell 31-2 beskrivs de godkända diskkonfigurationerna vid skapande av en startmiljö när metaenheter eller volymer används.

Tabell 31-2 Godkända skivdelar för metaenheter eller volymer


Produkt	Källskivdel	Om målet är en metaenhet för rotfilsystemet ( `/`)	Om målet inte är ett rotfilsystem (`/`) men är för `/usr`, `/var` eller `/opt`
Solaris Volume Manger	Källan kan vara en metaenhet eller en fysisk skivdel för rotfilsystemet (`/`)	Rotfilsystemet (`/`) ska vara antingen en stripe med en enda disk eller en spegling av en stripe med en enda disk	Övriga filsystem kan vara antingen en fysisk skivdel eller en metaenhet
Veritas VxVM Volume Manager	Källan kan vara antingen en volym eller en fysisk skivdel för rotfilsystemet (`/`)	Rotfilsystemet (`/`) kan inte vara en VsVM-volym; roten (`/`) ska vara en fysisk skivdel	Övriga filsystem kan vara antingen en fysisk skivdel eller en volym

När en ny startmiljö skapas identifierar kommandot lucreate -m endast följande tre enhetstyper:

En fysisk skivdel i form av /dev/dsk/cnumtnumdnusnum
En Solaris Volume Maneger-metaenhet i form av /dev/md/dsk/dnum
En Veritas VxFS-volym i form av /dev/vx/dsk/volymnamn

Ta hänsyn till särskilda omständigheter när startmiljöer med metaenheter eller volymer används vid uppgradering eller installation av ett Flash-arkiv. Se "Uppgradera metaenheter och volymer" för detaljer.

Obs!

Om du har problem med uppgradering och Veritas VxVM kan du läsa "Systemet hänger sig vid uppgradering med Solaris Live Upgrade som kör Veritas VxVm".

Riktlinjer för val av skivdel för filsystemet `swap`

Skivdelen för minnesväxling kan inte användas i någon annan startmiljö än den aktuella, såvida du inte använder alternativet -s, då den kan användas i källstartmiljön. Det går inte att skapa startmiljön om skivdelen för minnesväxling används i någon annan startmiljö.

Riktlinjer för val av skivdelar för delbara filsystem

Hela innehållet av en skivdel kopieras till den nya avsedda startmiljöskivdelen. Du kanske vill att vissa stora filsystem på den skivdelen ska delas mellan startmiljöer i stället för att kopieras för att spara utrymme och reducera kopieringstiden. Nödvändiga filsystem för operativmiljön, t ex rot (/) och /var ska kopieras. Filsystem som till exempel /home är inte nödvändiga filsystem och kan delas mellan startmiljöer. Delbara filsystem ska vara användardefinerade filsystem och på separata swap-skivdelar på både de aktiva och de nya startmiljöerna. Du kan konfigurera om disken på flera sätt efter behov.

Du kan återindela disken innan du skapar den nya startmiljön och placera det delbara filsystemet på den egna skivdelen. Exempel: Om roten (/), /var och /home finns på samma skivdel konfigurerar du om disken och placerar /home på den egna skivdelen. När du skapar nya startmiljöer delas /home med den nya startmiljön som standard.
om du vill dela en katalog ska den avskiljas från sin egen skivdel. Katalogen är då ett filsystem som kan delas med andra startmiljöer. Du kan använda kommandot lucreate med alternativet -m för attt skapa en ny startmiljö och avskilja en katalog från den egna skivdelen. Det nya filsystemet kan emellertid ännu inte delas med den ursprungliga startmiljön. Du behöver köra kommandot lucreate med alternativet -m igen för att skapa en till startmiljö. De två nya startmiljöerna kan då dela katalogen.

Exempel: Om du vill uppgradera från Solaris 8 till Solaris 9 och dela /home kan du köra kommandot lucreate med alternativet -m för att skapa en Solaris 8-version med /home som ett separat filsystem på den egna skivdelen. Kör sedan kommandot lucreate med alternativet -m igen för att kopiera den startmiljön. Den här tredje startmiljön kan sedan uppgraderas till Solaris 9. /home delas mellan Solaris 8 och Solaris 9.

En beskrivning av delbara och nödvändiga filsystem finns i "Skapa en startmiljö, översikt".

Använda Solaris Live Upgrade från ett fjärrsystem

När du fjärransluter till teckengränssnittet, t ex via en tip line-anslutning, kanske du måste ange miljövariabeln TERM till VT220. När du använder CDE (Common Desktop Environment) ska du ange värdet för variabeln TERM till dtterm i stället för xterm.