Kapitel 11 Skapa RAID-1-volymer (speglar) under installationen (Planering)

I det här kapitlet beskrivs krav och riktlinjer som måste följas om du vill skapa speglade filsystem med installationsmetoderna anpassad JumpStart och Solaris Live Upgrade.

I det här kapitlet beskrivs följande ämnen:

• Systemkrav

• Riktlinjer och krav för statusdatabaskopior

• Krav och riktlinjer för speglar och delspeglar

• Så påverkas RAID-1-volymer av att startas i enanvändarläge

Mer information om hur du planerar skapandet av speglade filsystem med installationsmetoden Solaris Live Upgrade finns i Allmänna riktlinjer för skapande av speglade filsystem.

Information om hur du skapar speglade filsystem med installationsmetoden anpassad JumpStart finns i Profilnyckelordet filesys (skapa speglade filsystem) och metadb Profilnyckelord (skapa statusdatabaskopior) .

Systemkrav

Om du vill skapa speglade filsystem på specifika skivdelar måste de skivdelar som du tänkt använda för spegeln vara direkt kopplade och tillgängliga under installationen.

Riktlinjer och krav för statusdatabaskopior

För att undvika koncentererade felpunkter bör du distribuera statusdatabaskopior över skivdelar, enheter och styrenheter. Du vill att så många kopior som möjligt klarar ett komponentfel på ett enda ställe. Om en kopia förloras när ett fel inträffar på en enhet, kan felet orsaka problem med körningen av Solaris Volymhanterare eller när datorn startas om. Solaris Volymhanterare kräver att minst hälften av kopiorna är tillgängliga, men en majoritet (hälften plus en) måste vara tillgängliga vid omstart till fleranvändarläge.

Mer information om hur du skapar och hanterar statusdatabaskopior finns i Administrationsguiden för Solaris Volymhanterare.

Välja skivdelar för statusdatabaskopior

Innan du väljer skivdelar för statusdatabaskopior bör du beakta följande riktlinjer och rekommendationer.

• Du bör skapa statusdatabaskopior på en dedicerad skivdel med minst 4 MB per kopia. Om det behövs kan du skapa statusdatabaskopior på en skivdel som ska användas som en del av en RAID-0- eller RAID-1-volym. Du måste skapa kopiorna innan du lägger till skivdelen i volymen.

• Standardstorleken för en statusdatabaskopia är 4 MB eller 8 192 diskblock. Eftersom diskens skivdelar kanske inte är så små kan du ändra storleken på skivdelen där statusdatabaskopian ska placeras. Information om hur du ändrar storleken på skivdelar finns i “Administering Disks (Tasks)” i System Administration Guide: Basic Administration.

• Du kan skapa statusdatabaskopior på skivdelar som inte används. Den del av en skivdel som reserveras för en statusdatabaskopia bör inte användas för något annat ändamål.

• Du kan inte skapa statusdatabaskopior på befintliga filsystem, rotfilsystemet (/) eller på filsystemen /usr och swap. Om det behövs kan du skapa en ny skivdel (om ett skivdelsnamn är tillgängligt) genom att tilldela utrymme från swap och sedan placera statusdatabaskopian på den nya skivdelen.

• När en statusdatabaskopia placeras på en skivdel som blir en del av en volym minskas volymens kapacitet med utrymmet som upptas av kopian eller kopiorna. Utrymmet som används av kopian avrundas uppåt till nästa cylindergräns och volymen hoppar över det mellanliggande området.

Välja antalet statusdatabaskopior

Innan du väljer antalet statusdatabaskopior bör du beakta följande riktlinjer.

• Minst tre statusdatabaskopior rekommenderas, upp till maximalt 50 kopior per Solaris Volymhanterare-diskuppsättning. Följande riktlinjer rekommenderas.

  • För system med endast en enhet: placera alla tre kopiorna på samma skivdel.

  • För system med två till fyra enheter: placera två kopior på varje enhet.

  • För system med fem eller flera enheter: placera en kopia på varje enhet.

• Fler statusdatabaskopior kan förbättra spegelns prestanda. I allmänhet behöver du lägga till två kopior för varje spegel som du lägger till i systemet.

• Om du har en RAID-1-volym som ska användas för liten slumpmässig I/O (till exempel för en databas) bör du tänka över antalet kopior. Bästa prestanda får du om du har minst två extra kopior per RAID-1-volym på skivdelar (och helst hårddiskar och styrenheter) som inte är anslutna till RAID-1-volymen.

Distribuera statusdatabaskopior över styrenheter

Om det finns flera styrenheter bör kopiorna distribueras så jämnt som möjligt över samtliga styrenheter. Detta skapar redundans om det inträffar ett fel på en styrenhet och ger dessutom belastningsutjämning. Om det finns flera diskar på en styrenhet bör minst två av diskarna på varje styrenhet lagra en kopia.

Krav och riktlinjer för speglar och delspeglar

När du arbetar med RAID-1-volymer (speglar) och RAID-0-volymer (sammanlänkningar på en skivdel) bör du beakta följande riktlinjer.

Riktlinjer för anpassad JumpStart och Solaris Live Upgrade

Installationsmetoderna anpassad JumpStart och Solaris Live Upgrade stöder en del av de funktioner som finns i Solaris volymhanterare. När du skapar speglade filsystem med de här installationsmetoderna bör du beakta följande riktlinjer.

• Termen RAID-0-volym kan hänvisa till stripeenheter eller disksammanlänkningar. Med installationsmetoderna anpassad JumpStart och Solaris Live Upgrade kan du bara skapa sammanlänkningar på en skivdel. Du kan inte skapa RAID-0-stripeenheter under installationen eller uppgraderingen.

• Med installationsmetoden anpassad JumpStart kan du skapa upp till två delspeglar för varje spegel. Med installationsmetoden Solaris Live Upgrade kan du skapa upp till tre delspeglar för varje spegel. Två delspeglar räcker oftast för att ge tillräcklig dataredundans för de flesta program och diskkostnaderna blir mindre. Med tre delspeglar kan du säkerhetskopiera en delspegel offline medan de andra två är tillgängliga för dataredundans.

• Om du skapar speglade filsystem med installationsmetoden anpassad JumpStart behöver du inte skapa filsystemen som du speglar innan du skapar spegeln.

Krav och riktlinjer angående RAID-volymnamn för Anpassad JumpStart och Solaris Live Upgrade

Observera följande regler när du tilldelar volymer namn.

• Använd en namngivningsmetod som kopplar skivdelsnummer och disknummer till volymnumren.

• Volymnamn måste börja med bokstaven d följt av ett tal, till exempel d0.

• Solaris Volymhanterare har 128 standardvolymnamn från 0–127. Här visas några exempel på volymnamn.

  • Enhet /dev/md/dsk/d0 — blockvolym d0

  • Enhet /dev/md/dsk/d1 — blockvolym d1

• Använd intervall för varje särskild volymtyp. Använd till exempel 0–20 för RAID-1-volymer och 21–40 för RAID-0-volymer.

• Istället för att ange hela volymnamnet, till exempel /dev/md/dsk/d1, kan du ofta använda ett förkortat volymnamn, exempelvis d1.

Namnregler gällande RAID-volymer för Solaris Live Upgrade

Du kan förkorta namn på fysiska skivdelar och volymer för Solaris Volymhanterare. Förkortningen är det kortaste namn som ger enheten en unik identifierare. Exempel följer nedan.

• En volym för Solaris Volymhanterare kan identifieras av dess dnr-beteckning, vilket innebär att till exempel /dev/md/dsk/d10 helt enkelt blir d10.

• Om ett system har en enda styrenhet och flera diskar kan du använda t0d0s0, men om det finns flera styrenheter använder du c0t0d0s0.

När du använder den anpassade Solaris Live Upgrade för att skapa RAID-1-volymer (speglar) och RAID-0-volymer (delspeglar), kan du låta programvaran leta upp och tilldela volymnamn, eller tilldela namnen själv. Om du låter programvaran bestämma namn tilldelas det första spegel- eller delspegelnamn som är tillgängligt. Om du tilldelar spegelnamn bör du använda namn som slutar med 0 så att installationsprogrammet kan använda namnen som slutar med 1 och 2 för delspeglar. Om du tilldelar delspegelnamn bör du använda namn som slutar med 1 eller 2. Om talen tilldelas felaktigt kanske inte spegeln går att skapa. Om du t.ex. tilldelar ett spegelnamn med ett tal som slutar med 1 eller 2 (d1 eller d2), så misslyckas Solaris Live Upgrade med att skapa spegeln eftersom spegelns namn är identiskt med delspegelns namn.

I det här exemplet tilldelar Solaris Live Upgrade volymnamnen. RAID-1-volymerna d0 och d1 är de enda volymer som används. För spegeln d10 väljer Solaris Live Upgrade d2 för delspegeln av enheten c0t0d0s0, och d3 för delspegeln av enheten c1t0d0s0.

lucreate -n newbe -m /:d10:mirror,ufs -m /:c0t0d0s0:attach -m  \
/:c1t0d0s0:attach

I det här exemplet tilldelas volymnamnen i kommandot. För spegeln d10 är d11 namnet på delspegeln av enheten c0t0d0s0, och d12 är namnet på delspegeln av enheten c1t0d0s0.

lucreate -n newbe -m /:d10:mirror,ufs -m /:c0t0d0s0,d11:attach -m \
/:c1t0d0s0,d12:attach

Mer information om kraven på namn i Solaris volymhanterare finns i Administrationsguiden för Solaris Volymhanterare.

Namnregler för RAID-volymer för Anpassad JumpStart

När du använder den anpassade JumpStart-installationsmetoden för att skapa RAID-1-volymer (speglar) och RAID-0-volymer (delspeglar), kan du låta programvaran identifiera och tilldela volymnamn för speglar, eller också kan du själv tilldela namnen i profilen. Om du låter programvaran identifiera namnen tilldelas det första volymnummer som är tillgängligt. Om du tilldelar namn i profilen använder du spegelnamn som slutar med noll, så att installationsprogrammet kan använda namnen som slutar med 1 och 2 för delspeglar. Om du tilldelar tal felaktigt kanske inte spegeln går att skapa. Om du t.ex. tilldelar ett spegelnamn med ett tal som slutar med 1 eller 2 (d1 eller d2), så misslyckas Jumpstart med att skapa spegeln om spegelns namn är identiskt med en delspegels namn. I följande profilexempel tilldelas spegeln de första volymnummer som är tillgängliga. Om nästa tillgängliga spegel som slutar med 0 är d10, så tilldelas delspeglarna namnen d11 och d12.

filesys                 mirror c0t0d0s1  / 

I följande profilexempel tilldelas spegelns nummer i profilen som d30. Delspegelnamnen tilldelas av programvaran baserat på spegelnumret och de första tillgängliga delspeglarna I det här exemplet får delspeglarna namnen d31 och d32.

filesys                 mirror:d30 c0t1d0s0 c0t0d0s0  /

Mer information om kraven på namn i Solaris volymhanterare finns i Administrationsguiden för Solaris Volymhanterare.

Riktlinjer för hur du väljer diskar och styrenheter

Beakta följande riktlinjer när du väljer vilka diskar och styrenheter som ska användas för att spegla ett filsystem.

• Du ökar antalet samtidiga läs- och skrivåtgärder som kan utföras genom att använda komponenter som finns på olika styrenheter

• Skivdelarna för olika delspeglar bör finnas på olika diskar och styrenheter. Om skivdelarna för två eller flera delspeglar av samma spegel finns på samma disk minskas dataskyddet markant.

• Organisera delspeglarna över separata styrenheter, eftersom styrenheter och tillhörande kablar tenderar att vara mer felbenägna än diskar. Den här metoden förbättrar dessutom spegelns prestanda.

• Använd samma typ av diskar och styrenheter i en enskild spegel. Speciellt när det gäller gamla SCSI-lagringsenheter kan olika modeller och märken av diskar och styrenheter innebära kraftigt varierande prestanda. Om du blandar olika prestandanivåer i en spegel kan det orsaka markant lägre prestanda.

Riktlinjer för hur du väljer skivdelar

Beakta följande riktlinjer när du väljer vilka skivdelar som ska användas för att spegla ett filsystem.

• Alla filsystem, även rotfilsystemet (/) och filsystemen swap och /usr kan använda en spegel. Alla program, till exempel en databas, kan använda en spegel.

• Kontrollera att delspegelskivdelarna är lika stora. Om delspeglarna är olika stora resulterar det i oanvänt diskutrymme.

• Om du har ett speglat filsystem där den första kopplade delspegeln inte börjar vid cylinder 0, så får inte heller ytterligare delspeglar som du kopplar börja vid cylinder 0. Om du försöker koppla en delspegel som börjar vid cylinder 0 till en spegel där den ursprungliga delspegeln inte börjar vid cylinder 0, så visas följande felmeddelande:

  det går inte att ansluta en delspegel med etikett till en spegel utan etikett

  Du måste säkerställa att antingen alla delspeglar du tänker koppla till en spegel börjar vid cylinder 0 eller att ingen av dem börjar vid cylinder 0.

  Alla delspeglar behöver inte starta på samma cylinder men alla delspeglar måste antingen inkludera eller inte inkludera cylinder 0.

Så påverkas RAID-1-volymer av att startas i enanvändarläge

Om ett system med speglar för rotfilsystemet (/) och filsystemen /usr och swap startas till enanvändarläge indikerar systemet att de här speglarna behöver underhållas. När du visar de här speglarna med kommandot metastat, visas speglarna och eventuellt alla speglar på systemet i “Behöver underhållas”-läge.

Trots att situationen tycks vara riskfylld finns det ingen anledning till oro. Kommandot metasync -r, som normalt körs under starten för att synkronisera om speglarna, avbryts när systemet startas till enanvändarläge. När systemet startas om körs kommandot metasync -r och alla speglar omsynkroniseras.

Om det här avbrottet är ett problem kan du köra kommandot metasync -r manuellt.

Mer information om metasync finns i direkthjälpen för metasync(1M) och i Administrationsguiden för Solaris Volymhanterare.