Essbase beräknar som standard alla medlemmar från en dimension om inte en fix-sats används för att begränsa beräkningens omfattning till en specifik medlem eller grupp medlemmar i dimensionen.
Sandlådedimensionen är ett undantag till det beteendet: om medlemmar i sandlådedimensionen inte är inkluderade i fix-satsen för en beräkning beräknas som standard endast basmedlemmen i sandlådedimensionen. Om du vill beräkna medlemmar som inte är basmedlemmar av sandlådedimensionen inkluderar du dem i fix-satsen, eventuellt tillsammans med basmedlemmen.
När du anger sandlådemedlemmar som inte är basmedlemmar i en fix-sats exkluderas basen från beräkningen om den inte uttryckligen läggs till i fix-satsen.
Det här beteendet skiljer sig från beräkningar för icke-sandlådedimensioner som har exkluderats från fix-satsen. Om du exkluderar en dimension från fix-satsen så beräknar Essbase alla medlemmar från den implicita dimensionen. Sandlådedimensioner beräknas på ett annat sätt, eftersom avsikten vanligtvis är att beräkna antingen Base eller specifika sandlådor vid en given tidpunkt. Essbase beräknar basmedlemsvärden, i stället för de aktiva sandlådevärdena, förutom i följande fall:
När beräkningen utför korrigeringar på vissa sandlådemedlemmar.
När beräkningen körs från ett blad som startas från ett scenario i webbgränssnittet (det här kallas för ett scenariostartat blad). Se Visa och arbeta med scenariodata från Essbase-webbgränssnittet.
Om du kör ett beräkningsskript från ett scenariostartat blad körs beräkningen i den sandlåda som är associerad med scenariot så länge som inga sandlådor nämns explicit i skriptet.
Om du befinner dig i ett blad som har öppnats med en privat Smart View-anslutning, du visar sandlåde- och basvärden, markerar en datacell från sandlådan och startar ett beräkningsskript utan explicit sandlådefix-sats så beräknas sandlådan implicit och Smart View anger att sandlådan har beräknats. Om du markerar en cell från basmedlemmen (eller inte markerar någon cell) så beräknas basen när du startar beräkningsskriptet, varefter Smart View anger att basen har beräknats.
Du kan beräkna sandlådemedlemmar med sedan tidigare befintliga MAXL-skript genom att använda det reserverade namnet på ersättningsvariabeln för exekvering: ess_sandbox_mbr.
Den här satsen kan implementeras (för sandlådan) i valfritt MAXL-skript utan att någon ersättningsvariabel skapas för servern eller applikationen.