Nätverk på skrivbord – översikt

Operativsystemet erbjuder flera nätverkstjänster, inklusive distribuerade filsystem och fjärrkörning. X-servern erbjuder ytterligare nätverksfunktioner, inklusive tillgång till fjärrskärmar och tjänster för säkerhetshantering.

Skrivbordet placerar ett användargränssnitt ovanpå de här nätverksfunktionerna. Avsikten med gränssnittet och dess underliggande arkitektur är att göra nätverkssystem:

• Enklare att använda. Användare kan köra program och komma åt datafiler utan att veta exakt var i nätverket programmen och filerna finns.

• Enklare att administrera. Skrivbordet innehåller verktyg för programintegrering och nätverkssökvägar som gör det enklare för systemet att hitta fjärrdata och fjärrinstallerade program. Dessutom gör skrivbordets filnamnsavbildningsprocess det lättare att administrera komplexa nätverk som innehåller flera servrar.

• Flexibelt. Skrivbordets administrativa funktioner är utformade för vissa vanliga nätverkssituationer, men kan även användas för många andra anpassade nätverkskonfigurationer.

Typer av nätverkstjänster för skrivbord

Via ett nätverk kan en användare komma åt olika datatjänster som distribueras på andra system, t ex:

• Skrivbordssessionen och dess program, t ex arbetsytehanteraren och filhanteraren Andra program

• Andra Program

• Datafiler

I nätverkssammanhang används uttrycket server för att beskriva ett system som tillhandahåller datatjänster för ett eller flera system. När ett system tar emot tjänster från en server, kallas det klient till den servern.

I ett komplext nätverk kan ett system använda tjänster som finns på flera olika system i nätverket. Ett system kan också fungera som en viss typ av server (t ex en sessionsserver) och samtidigt vara en klient (t ex till en programserver).

Typiska nätverkssituationer

Från ett skrivbordsperspektiv kan en typisk nätverkskonfiguration innehålla kombinationer av dessa huvudkomponenter:

Skärmar – där X-servern körs

Inloggnings- eller sessionsservrar – där skrivbordsprogrammen (inloggningshanteraren, arbetsytehanteraren och liknande) körs

Programservrar – där andra program körs servrar

Filservrar – där data som används av program finns servrar

En av de vanligaste nätverkskonfigurationerna innebär att system ansluter till en programserver. Figur 7–1 föreställer en arbetsstation som använder en programserver. X-servern och skrivbordssessionen körs på arbetsstationen.

Figur 7–1 Programservrar ger en skrivbordssession tillgång till olika tjänster.

Nätverk brukar också använda filservrar till att lagra stora mängder data. Ett program som körs på en programserver eller ett skrivbordsprogram (filhanteraren behöver t ex tillgång till datafiler för att kunna visa dem i ett filhanterarfönster) kan använda sig av dessa data.

Figur 7–2 Filservrar ger program- och sessionsservrar tillgång till data.

X-terminaler kör X-servern och kommer åt skrivbordssessionstjänster från ett annat system.

Figur 7–3 X-terminaler får sessionstjänster från en sessionsserver

Andra nätverkssituationer

Skrivbordet är flexibelt och kan stödja mer komplexa nätverkskonfigurationer. Dessa omfattar normalt olika tjänster som, tillsammans med filservrar, görs tillgängliga för programservrar.

Figur 7–4 De tjänster som behövs för en skrivbordsprogramserver kan distribueras

Sammanfattning – servertyper

Skärmar – där X-servern körs

Inloggnings- och sessionsserver – systemet som kör skrivbordssessionen (inloggningshanteraren, sessionshanteraren, fönsterhanteraren, filhanteraren och liknande).

Programserver – ett system där ett program körs. Kallas även exekveringsdator.

Filserver – ett system där datafiler för program lagras.

Hjälpserver – ett system där hjälpfiler lagras.

Åtgärdsdatabasserver – ett system där filer som innehåller åtgärds- och datatypsdefinitioner lagras.

Ikonserver – ett system där ikonfiler lagras.

Nätverket kan innehålla ytterligare servrar, exempelvis en lösenordsserver, postserver, videoserver osv.