I det här kapitlet beskriver vi hur man konfigurerar skivenheter i SolarisTM.
Det här kapitlet innehåller följande information:
Innan du konfigurerar operativsystemet för en ny skivenhet måste du:
Installera Solaris-programvaran.
Stänga av systemet och redan anslutna tillbehör på det sätt som beskrivs i "Stänga av systemet".
Om du inte följer instruktionerna i "Stänga av systemet" är det möjligt att operativsystemet inte upptäcker den nya skivenheten.
Det är vanligt att skivenheter tilläggs till system. Tre steg kommer huvudsakligen till användning vid installation av en skivenhet:
Installera skivan (Se "Gör så här för att installera en skivenhet").
Förbereda skivan med verktyget format (Se "Förbereda skivan").
Skapa och ansluta filsystemen (Se "Gör så här för att skapa ett filsystem").
Det sista steget behövs kanske inte om du tänker använda speciella (Redundant Array of Inexpensive Disks) program som t.ex. Veritas Volume Manager eller Solstice DiskSuiteTM för att hantera data på skivan.
Stäng av systemet.
Kontrollera att skivenhetens adressknapp har blivit korrekt inställd.
Varje SCSI-mål-ID avgör vilket logiskt enhetsnamn som Solaris ger enheten. Mer information om SCSI-adressering finns i Bilaga A och System Administration Guide.
Varje skivenhet måste ha en egen SCSI-mål-ID.
Installera skivenheten.
Installationsinformation finns i dokumentationen för maskinvaran.
Slå på strömmen till systemet och alla tillbehör.
Oftast gör detta att systemet startar. Om det finns en fil /reconfigure (som beskrivet i "Gör så här för att förbereda systemet" i kapitel 1) ger operativsystemet automatiskt den nya enheten ett logiskt enhetsnamn och initierar rätt enhetsdrivrutiner för den. Om det däremot inte finns någon fil /reconfigure kan du nå samma mål genom att köra boot -r. Se Bilaga B för mer information.
Förbered skivan om så erfordras.
Innan en nyinstallerad skivenhet kan användas måste den formateras, partitioneras och namnges. Använd verktyget format för att utföra de av följande åtgärder som behövs.
Verktyget format är ett menydrivet skivunderhållsprogram som används för att formatera, partitionera och namnge skivenheten och även hantera trasiga sektorer. När du startar format, söker det igenom systemet efter skivenheter, läser deras etiketter och visar en skivlista. När du väl har valt vilken skiva du vill arbeta med visar format en meny med de olika rutiner du kan välja mellan.
Många rutiner i format raderar data på skivenheten. Säkerhetskopiera alltid alla data på alla skivenheter innan du använder format.
Verktyget format använder en skivstatistikfil som heter /etc/format.dat för att ta reda på standardparametrarna för skivkonfigurationen. format kan dock automatiskt konfigurera och namnge SCSI-skivenheter även om just din enhetstyp inte finns beskriven i filen /etc/format.dat. Detta gör att du kan formatera, partitionera och namnge alla skivenheter som uppfyller SCSI-2 utan att du behöver redigera /etc/format.dat.
Du måste vara superanvändare för att kunna använda format. Om du inte är superanvändare visas följande felmeddelande när du försöker använda format.
# format Searching for disk...done No permission (or no disk found)! |
Se följande avsnitt när du skall använda verktyget format:
Ytterligare information om verktyget format finns i System Administration Guide.
När du formaterar en skiva skapar du skivsektorer på mediet och sammanställer en lista med skadade sektorer. Skivan måste vara formaterad innan data kan skrivas till den. Oftast formateras skivor av tillverkaren eller återförsäljaren och behöver inte formateras om när du installerar enheten. Verktyget format används på det sätt som beskrivs här både för att ta reda på om en viss skiva är formaterad och för att utföra en verklig formatering av en skiva.
Formatering av en skiva kan skada eventuellt befintliga data på skivan.
En del av den menyinformation som står här överensstämmer inte exakt med den som visas i programmet. Om du har en SPARCstorage Array måste du ladda SPARCstorageTM Array-drivrutinerna innan du använder format.
Bli superanvändare.
Starta format.
# format |
Om skivorna redan är namngivna visar systemet ungefär följande information:
Searching for disks...done AVAILABLE DISK SELECTIONS: 0. c0t3d0 <SUN0207 cyl 1214 alt 2 hd 9 sec 36> /sbus@1,f8000000/esp@0,8000000/sd@3,0 1. c0t0d0 <SUN0207 cyl 1214 alt 2 hd 9 sec 36> /sbus@1,f8000000/esp@0,8000000/sd@0,0 2. c1t1d0 <SUN0207 cyl 1214 alt 2 hd 9 sec 36> /sbus@1,f8000000/esp@0,8000000/sd@1,0 3. c1t2d0 <SUN0207 cyl 1214 alt 2 hd 9 sec 36> /sbus@1,f8000000/esp@0,8000000/sd@2,0 Specify disk (enter its number):2 |
I exemplet ovan:
Skivenheterna 2 (c1t1d0) och 3 (c1t2d0) är nyinstallerade.
2 är här angiven som den skiva som skall hanteras.
Efter det att du har formaterat den första nya skivan formaterar du den andra på samma sätt.
Välj vilken skiva du vill formatera från listan på skärmen.
Kontrollera att du väljer rätt skiva. Om du väljer en skiva som redan innehåller data kommer dessa data att skrivas över.
Verktyget format visar ett meddelande som talar om huruvida skivan är formaterad:
Selecting c1t1d0 [disk formatted] |
Om skivan inte är formaterad fortsätter du med Steg 4. Om skivan är formaterad fortsätter du med "Gör så här för att partitionera en skiva" längre fram i kapitlet.
Om du ser följande meddelande: Warning: Current Disk has mounted partitions.skall du inte fortsätta. Tryck på q för att avsluta format. Gå tillbaka till Steg 2 och kontrollera att du väljer rätt skivenhet.
Vid ledtexten format> skriver du format och bekräftar kommandot genom att trycka på y.
format> format Ready to format. Formatting cannot be interrupted. Continue? y Beginning format. The current time is Fri Sept 11 14:56:51 1993 Formatting ... done Verifying media ... pass 0 - pattern = 0xc6dec6de pass 1 - pattern = 0x6db6db6d total of 0 defective blocks repaired. format> |
Format utför två åtgärder:
Det formaterar skivan för att skriva sektorer på mediet.
Det kör två kontroller för att analysera skivan med avseende på eventuella defekter och sammanställer en lista med skadade sektorer så att de inte används.
Det går inte att förutsäga hur lång tid formateringen tar, eftersom den är beroende av många saker, t.ex. skivans storlek, din CPU och mängden minne och även övrig systemaktivitet. Den kan ta allt från en minut till över en timme.
Avbryt inte formateringen Om du avbryter den under ett kritiskt läge kan skivan skadas.
Partitionering innebär att du delar upp en skiva i delar som kallas partitioner eller skivdelar. Operativsystemet (och systemadministratören) uppfattar varje enskild partition som en egen skivenhet. Filsystem, växlingspartitioner och databaser skapas på partitioner.
Det finns åtta möjliga partitioner som representeras av talen 0 t.o.m. 7. Partition 2 är dock reserverad som en enstaka partition som alltid representerar hela skivenheten. Du kan konfigurera en skiva med som mest sju olika partitioner (numrerade 0, 1, 3, 4, 5, 6 och 7; 2 representerar hela enheten) eller med som minst en enda partition; eller med vilket antal som helst däremellan. Hur du väljer att partitionera skivan beror på hur du tänker använda den. Tänk efter hur mycket data du vill lägga på en viss partition och hur snabbt denna mängd kommer att öka. Se till att du får ungefär 10 % ledigt utrymme som aldrig används (denna 10%-regel har undantag, se System Administration Guide för fler detaljer).
Ibland skapar tillverkaren standardpartitioner på skivan. Eftersom behoven av lagringsutyrmme är mycket varierande är det dock mycket möjligt att du inte kan utnyttja sådana standardpartitioner. Om så är fallet skall du partitionera om nu.
Partitionering av skivor är en destruktiv åtgärd. Eventuella befintliga data på skivan tas bort!
Logga in som superanvändare och starta verktyget format.
Skriv partition vid ledtexten format.
Följande meny visas:
format> partition PARTITION MENU: 0 - change `0' partition 1 - change `1' partition 2 - change `2' partition 3 - change `3' partition 4 - change `4' partition 5 - change `5' partition 6 - change `6' partition 7 - change `7' partition select - select a predefined table modify - modify a predefined partition table name - name the current table print - display the current table label - write partition map and label to the disk !<cmd> - execute <cmd>, then return quit partition> |
Skriv modify.
Följande meny visas.
Select partitioning base: 0. Default partition for selected drive 1. Current partition table (original sd3) 2. All Free Hog Choose base (enter number) [0]? 2 |
All menyinformation är inte exakt som den här. För skivenheter som är större än 2,1 Gb finns det ingen standardpartitioneringstabell.
Välj den siffra som står för "All Free Hog" (2 i det här exemplet).
Genom att välja All Free Hog startar du partitioneringen med en tom partitioneringstabell. Alla partitionsvärden (utom partition 2) kommer att nollställas. På detta sätt kommer inga befintliga partitionsvärden att störa de nya partitionsvärdena.
När du väl har valt din partitioneringsbas visas följande tabell:
Part Tag Flag Cylinders Size Blocks 0 - - 0 0 (0/0/0) 1 - - 0 0 (00/0/0) 2 - - 0 - 1253 198.39MB (1254/0/0) 3 - - 0 0 (0/0/0) 4 - - 0 0 (0/0/0) 5 - - 0 0 (0/0/0) 6 - - 0 0 (0/0/0) 7 - - 0 0 (0/0/0) |
För närvarande gäller följande partitionstabellvärden. Värdena för partition 2 avser hela skivenheten. Försök aldrig ändra värdena för partition 2. I själva verket går modify-rutinen inte med på det.
Tryck på y för att fortsätta:
Do you wish to continue creating a new partition table based on above table[yes]? y |
Välj en av de sju partitionerna som partition för det lediga utrymmet:
Free Hog partition[6]? 6 |
När du använder format för att ändra storleken på en eller flera partitioner måste du utse en temporär partition, free hog, som kan verka som storleksbuffert (bli större eller mindre och på så sätt underlätta ändringar av partitionsstorlek). Denna partition frigör utrymme när du ökar storleken på en partition, och tar emot eller lägger det utrymme på hög som blir över när du minskar storleken på en partition. Under slutet av modify-sessionen måste den temporära partitionen ha något utrymme kvar och kommer då att vara en giltig partition på skivan.
Att en partition används som partition för det lediga utrymmet gäller dock endast under en viss partitioneringssession. Det finns ingen permanent sådan partition som alltid används för vissa åtgärder.
Partition 6 används i detta exempel. Använd inte partition 2 som "free hog".
Ange storleken på varje partition i megabyte genom att ändra de visade storlekarna.
Datorn ber dig ange storleken på varje partition. Tryck på 0 för att inte tilldela något utrymme till partitioner du inte vill ha. Skriv in en storlek följt av mb (megabyte) för alla partitioner du vill ha. Datorn kommer inte att be dig ange en storlek på partition 2 och inte heller på partitionen för det lediga utrymmet (6 i det här exemplet).
Enter size of partition `0` [0b, 0c, 0.00mb]: 0 Enter size of partition `1` [0b, 0c, 0.00mb]: 0 Enter size of partition `3` [0b, 0c, 0.00mb]: 0 Enter size of partition `4` [0b, 0c, 0.00mb]: 0 Enter size of partition `5` [0b, 0c, 0.00mb]: 0 Enter size of partition `7` [0b, 0c, 0.00mb]: 80mb |
Storlekarna har ändrats så här:
Part Tag Flag Cylinders Size Blocks 0 - - 0 0 (0/0/0) 1 - - 0 0 (00/0/0) 2 - - 0 - 1253 198.39MB (1254/0/0) 3 - - 0 0 (0/0/0) 4 - - 0 0 (0/0/0) 5 - - 0 0 (0/0/0) 6 - - 0 - 747 118.34MB (748/0/0) 7 - - 748 - 1253 80.05MB (506/0/0) |
I det här exemplet är skivan uppdelad i två olika partitioner; 6 och 7. Partition 2 är en specialpartition som representerar hela skivan. Den kallas ibland också överlappningspartitionen.
Ändra inte partition 2. Om du minskar storleken på partition 2 minskar det tillgängliga skivutrymmet.
Tryck på y för att bekräfta:
Okay to make this the current partition table [yes]? y |
Skriv in ett namn på den nya partitionstabellen:
Enter table name (remember quotes): "table1" |
Detta namn är tillfälligt och används av format för att hålla reda på partitionstabellerna när de skapas.
Tryck på y för att skriva den nya partitioneringstabellen till skivetiketten:
Ready to label disk, continue? y |
Etiketten är den plats där tabellen lagras. Om du trycker på n för no, förlorar du de partitionsvärden du nyss matade in och de gamla värdena fortsätter att gälla.
Tryck på q för att avsluta partitioneringsrutinen och sedan q igen för att avsluta format.
partition> q . . . format> q |
När en skiva namnges skriver format information till ett reserverat område på skivan. Denna information kallas skivetiketten eller VTOC (Volume Table of Contents). Alla skivor måste ha skivetiketter för att operativsystemet skall kunna använda dem.
En skivetikett består av två viktiga informationsdelar:
Skivgeometrin (information som inte förändras)
Skivpartitioneringstabellen (information som kan ändras)
En etikett skapas ofta av tillverkaren. Därför behöver du oftast bara namnge en skiva när du ändrar partitioneringsinformation. Om du använder rutinen modify som beskrivs i "Gör så här för att partitionera en skiva", ber datorn dig namnge skivan, och du behöver då inte utföra stegen i det här avsnittet.
Om Solaris-miljön inte kan hitta en giltig etikett på en enhet (som för c1t2d0 nedan) visar systemet ungefär följande information:
# format Searching for disks...done c1t2d0: configured with capacity of 198 MB AVAILABLE DISK SELECTIONS: 0. c0t3d0 <SUN0207 cyl 1214 alt 2 hd 9 sec 36> /sbus@1,f8000000/esp@0,8000000/sd@3,0 1. c0t0d0 <SUN0207 cyl 1214 alt 2 hd 9 sec 36> /sbus@1,f8000000/esp@0,8000000/sd@0,0 2. c1t1d0 <SUN0207 cyl 1214 alt 2 hd 9 sec 36> /sbus@1,f8000000/esp@0,8000000/sd@1,0 3. c1t2d0 <Unable to read disk label> /sbus@1,f8000000/esp@0,8000000/sd@2,0 Specify disk (enter its number):3 Selecting c1t2d0 [disk formatted] Disk not labeled. Label it now? y |
Meddelandet configured with capacity och ledtexten Label it now? visas för en skiva utan giltig etikett eller för en ny skiva som saknar etikett.
Du måste skapa ett filsystem för en partition när du har:
Lagt till eller bytt ut en skivenhet
Ändrat den befintliga partitionsstrukturen
Du måste känna till skivenhetens logiska enhetsnamn och vilken partition du vill skapa filsystemet på. Läs Bilaga A för mer information om logiska enhetsnamn.
Den skiva du tänker skapa ett filsystem på måste redan vara formaterad och partitionerad.
Bli superanvändare.
Använd kommandot newfs för att skapa ett nytt filsystem på en partition:
# newfs /dev/rdsk/cntndnsn |
Kontrollera att du har angett rätt logiskt enhetsnamn innan du skapar ett nytt filsystem. Om du anger fel enhetsnamn blir det omöjligt att komma åt data på partitionen. Se "Logiska enhetsnamn" för detaljinformation.
Skriv y för att bekräfta
newfs: construct a new file system /dev/rdsk/cxtxdxsx (y/n)? y |
Newfs skapar de nödvändiga filsystemstrukturerna och en katalog med namnet lost+found på skivpartitionen. Upprepa dessa steg för varje partition som skall innehålla något filsystem. Det kan bara skapas ett filsystem per partition.
När du har skapat ett filsystem måste du göra det tillgängligt för andra genom att ansluta det. Om ett filsystem är anslutet, är det kopplat till systemets katalogträd vid en viss anslutningspunkt (katalog). Därmed blir det tillgängligt för systemet och dess användare. Rotfilsystemet är alltid anslutet. Alla andra filsystem kan anslutas eller frånkopplas via rotfilsystemet (/).
Gör så här för att ansluta ett filsystem:
Redigera filen /etc/vfstab med vi eller någon annan texteditor.
När du lägger till posten skiljer du varje fält med mellanslag eller tabb. Om ett fält inte innehåller något värde skriver du i stället in ett bindestreck (-) i fältet. Det fins sju fält och vart och ett måste innehålla en post.
#device device mount FS fsck mount mount #to mount to fsck point type pass at boot options # #/dev/dsk/c1d0s2 /dev/rdsk/c1d0s2 /usr ufs 1 yes - fd - /dev/fd fd - no - /proc - /proc proc - no - /dev/dsk/c0t0d0s1 - - swap - no - /dev/dsk/c0t0d0s0 /dev/rdsk/c0t0d0s0 / ufs 1 no - swap - /tmp tmpfs - yes - /dev/dsk/c0t1d0s6 /dev/rdsk/c0t1d0s6 /abc ufs 2 yes - /dev/dsk/c0t1d0s7 /dev/rdsk/c0t1d0s7 /def ufs 2 yes - |
Var försiktig när du redigerar denna konfigurationsfil. Fältens kolumner står inte under varandra. Det är mycket lätt att göra fel. Systemet läser den här filen vid start och när kommandona mount och fsck körs. Om det finns ett fel i denna fil är det möjligt att kommandona inte fungerar korrekt och att systemet därmed lämnas i ett icke önskvärt tillstånd.
I detta exempel lades de två nedre raderna till, en rad för varje nytt filsystem. Varje inmatat fält baserades på följande fältinformation:
Tabell 2-1 Fält i /etc/vfstab
Fält |
Fältrubrik |
Beskrivning |
---|---|---|
1 |
device to mount |
Ange det logiska enhetsnamnet för det filsystem som skall anslutas (det ligger oftast i katalogen /dev/dsk). |
2 |
device to fsck |
Ange det logiska enhetsnamnet för den enhet som fsck körs på (ligger oftast i katalogen /dev/rdsk directory). |
3 |
mount point |
Ange vilken katalog som skall användas som anslutningspunkt för filsystem. |
4 |
FS type |
Ange filsystemtyp, oftast ufs för lokala filsystem. |
5 |
fsck pass |
Ange ett tal som styr på vilket sätt fsck körs: 1=kör fsck ett filsystem i taget i den angivna ordningen. 2=kör fsck samtidigt på flera filsystem.-=kör inte fsck |
6 |
mount at boot |
Ange yes eller no. yes=filsystemet skall anslutas vid start med kommandot mountall. no= filsystemet skall varken anslutas vid start eller med kommandot mountall. |
7 |
mount options |
Ange anslutningsalternativen (med kommatecken mellan men utan mellanslag). Om du inte vill ange något alternativ sätter du ett bindestreck (-) i fältet. |
Spara ändringarna av /etc/vfstab.
Mer information om hur man skriver poster i /etc/vfstab finns i man-sidorna(4): Filformat och System Administration Guide.
Skapa de kataloger du vill använda som anslutningspunkter:
# mkdir /abc /def |
Anslutningspunktskatalogen måste skapas innan du ansluter filsystemet. Två anslutningspunkter (kataloger) skapas för detta exempel.
Skriv:
# mount /abc /def |
Kommandot mount läser posterna i /etc/vfstab för dessa filsystem och ansluter dem i enlighet därmed. Dessutom läses /etc/vfstab in automatiskt varje gång systemet startas och alla aktuella filsystem, inklusive de nya, ansluts.
Se till att du inte ansluter någon partition som du tänker använda som växlingsutrymme eller frånkopplad partition.
Använd kommandot df för att se alla anslutna filsystem:
# df -k Filesystem kbytes used avail capacity Mounted on /dev/dsk/c0t0d0s0 1759982 779007 975109 45% / /proc 0 0 0 0% /proc fd 0 0 0 0% /dev/fd swap 217808 384 217424 1% /tmp /dev/dsk/c0t1d0s6 118344 4 118340 0% /abc /dev/dsk/c0t1d0s7 80059 4 80055 0% /def |
Gör så här för att koppla från ett filsystem med kommandot umount:
# umount /abc |
Du måste vara superanvändare för att ansluta och koppla från filsystem.
Operativsystemet tillåter inte frånkoppling av filsystemen /och /usr.
Om den aktuella arbetskatalogen ligger i det filsystem du vill koppla från, måste du växla till en annan katalog (cd). Annars skriver systemet meddelandet device is busy.