För att du skall kunna konfigurera skiv-, band- och CD-ROM-enheter måste du förstå de adressvalsscheman systemet använder. Adressvalsschemorna för skivenheter skiljer sig från dem för bandstationer. Det här avsnittet tar upp adressvalsscheman för SCSI för olika typer av tillbehör.
Solaris identifierar tillbehör genom en serie adresser och enhetsnamn:
Mål-ID-adressen- ställs in på enhetens gränssnitt av dig, eller av den som installerar enheten.
Det fysiska enhetsnamnet- kopplas av systemets inbyggda programvara baserat på enhetens fysiska anslutning till systemet.
Det logiska enhetsnamnet- kopplas av operativsystemet när tillbehöret är installerat.
Mål-ID är en adress som ställs in på enhetens gränssnitt (enheten kan vara skiva, band eller CD-ROM). Det finns tre sätt att ställa in den här adressen:
Byglar- en viss adress ställs in genom att placera byglar på stift. Så här adresseras interna CD-ROM-enheter. Om placeringen av byglarna på enheten behöver ändras bör du titta i dokumentationen du fick med enheten.
Knapp - används när enheten sitter i en extern inneslutning (ej systemchassit) och inneslutningen har en knapp där du kan ställa in önskad mål-ID-adress.
Kombikontakt- En enhet med kombikontakt tar emot data, ström och adressinformation via en enda kontakt. En enhet av den här typen blir adresseras automatiskt när den installeras. Detta är det vanligaste sättet för adressering av Sun-skivenheter idag.
Vilken måladresseringsmetod (se ovan) enheten använder.
Befintliga adresser på gränssnittet - Alla enheter måste ha sin egen mål-ID.
Enhetstyp - vissa enhetstyper som CD-ROM-spelare och bandstationer identifieras enklast av systemet när de är försedda med vissa adresser. Se tabellen nedan:
Enhetsordning | CD-ROM mål | Band mål | Skivmål (Ultra- & Enterprise-system) | Skivmål (system före Ultra) |
---|---|---|---|---|
första | 6 | 4 | 0 | 3 |
andra | 5 | 1 | 1 | |
tredje | 2 | 2 | ||
fjärde | 3 | 0 | ||
femte | 4 | 4 | ||
sjätte | 3 | 5 | ||
sjunde | 6 | 6 |
Vissa SCSI-styrenheter stöder sju enheter, medan andra stöder femton (ha dock i åtanke vilken I/O-belastning detta kan innebära). Om femton enheter är anslutna är 0-14 giltiga värden för mål-ID.
Du kan inte ha två enheter med samma mål-ID på samma SCSI-styrenhet. Men samma mål-ID kan användas på olika SCSI-styrenheter.
Det fysiska enhetsnamnet ges av systemets inbyggda programvara. Det här namnet uttrycks som en sökväg. Sökvägsnamnet beskriver var enheten finns i förhållande till CPU:n. För SCSI-enheter är mål-ID en del av detta adressnamn.
Efter det att den inbyggda programvaran gett de fysiska enhetsnamnen kopieras specialfiler till katalogen /devices som återspeglar dessa namn. Detta inträffar när systemet startas med omkonfigureringsalternativet (boot -r eller när det finns en fil med namnet /reconfigure när systemet startas).
Skivexempel:
CD-ROM-exempel:
Bandexempel:
Det logiska enhetsnamnet skapas av operativsystemet när tillbehöret först installeras och startas med omkonfigureringsalternativet. De logiska enhetsnamnen finns i katalogen /dev. Ett logiskt enhetsnamn är en fil som är symboliskt länkad till det fysiska enhetsnamnet (som är namn som börjar med /devices). Filnamnet återspeglar adressen och den fysiska anslutningen av enheten till systemet. Det logiska enhetsnamnet är den adress du använder när du arbetar med enheten.
Logiska enhetsnamn för skivenheter skapas på följande sätt:
/dev/[r]dsk/cntndnsn |
cn - är styrenhetsnumret (eller gränssnittsnumret) som t.ex. c0, c1, c2 o.s.v. Styrenhetsnummer tilldelas logiskt i sekventiell ordning. c0 är ofta en inbyggd SCSI-styrenhet.
tn - är enhetens mål-ID som t.ex. t0, t1, t2, t3 o.s.v.
dn - är enhetsnumret (ofta kallat LUN). Detta återspeglar enhetens verkliga adress. För flertalet SCSI-skivor är detta oftast d0 eftersom det bara finns en skiva ansluten till målstyrenheten (enhetsgränssnittet).
sn - är delnumret. Det representerar en partition, eller del, av skivan. Giltiga värden är 0 t.o.m. 7.
Förklaringen ovan gäller inte skivor som ingår i en SPARCstorage Array (en enhet ansluten till ett SOC-kort). Skivor i en SPARCstorage Array har logiska enhetsnamn med samma /dev/[r]dsk/cntndnsn; de tolkas dock annorlunda.
Logiska enhetsnamn för skivenheter skapas i två underkataloger till /dev; rdsk och dsk. När du använder logiska enhetsnamn med olika kommandon måste du använda rätt form, antingen /dev/rdsk eller /dev/dsk, beroende på om kommandot använder ett rått enhetsgränssnitt (även kallat teckengränssnitt) eller ett blockenhetsgränssnitt. Skillnaden ligger i hur data läses från enheten:
Rått enhetsgränssnitt - En rå enhet överför data tecken för tecken i just den mängd som behövs för det som skall göras. Använd då det logiska enhetsnamnet i /dev/rdsk-hierarkin.
Blockenhetsgränssnitt - En block-enhet överför data i block med en fördefinierad storlek, ofta från en buffert från vilken stora datablock läses på en gång. Använd då det logiska enhetsnamnet i /dev/dsk-hierarkin.
Allmänt sett finns tre kommandon som kräver en blockenhet: mount, umount, och df. De flesta andra kommandon fungerar bäst med den råa enheten. När du inte är säker på om ett kommando skall användas med /dev/dsk eller /dev/rdsk bör du titta i kommandots man-sida.
Logiska enhetsnamn för CD-ROM-enheter skapas enligt samma schema som för skivenheter (se ovan). Här är ett exempel på ett logiskt enhetsnamn för en CD-ROM-enhet:
/dev/rdsk/cnt6dnsn |
Exempel på logiska enhetsnamn för SCSI-bandstationer:
/dev/rmt/0 |
Tabell A-2 Logiska enhetsnamn för bandstationer
Bandstation | Mål-ID | Primärt logiskt enhetsnamn | Ytterligare logiska enhetsnamn |
---|---|---|---|
Första bandstationen | 4 | /dev/rmt/0 | /dev/rmt/0n /dev/rmt/0h /dev/rmt/0c /dev/rmt/0ubn |
Andra bandstationen | 5 | /dev/rmt/1 | /dev/rmt/1n /dev/rmt/1h /dev/rmt/1c /dev/rmt/1ubn |
För flertalet åtgärder där band är involverade bör du använda det primära logiska enhetsnamnet, eftersom bandstationen använder sina bästa standardegenskaper. Skulle du vilja bestämma hur en viss bandstation skall fungera lägger du dock till en bokstav (upp till tre bokstäver totalt) till det aktuella logiska enhetsnamnet på följande sätt :
Lägg till en bokstav till enhetsnumret för att ange a banddensitet där h är hög, m är medel, l är låg, c är komprimerad och u är ultra. Alla bandstationer stöder inte alla densiteter. Om du är osäker skall du inte ange någon densitet. Bandstationen går då automatiskt till den bästa inställningen.
Lägg till ett b till enhetsnumret för att ange BSD-beteende. Detta betyder att när bandstationen vid läsning kommit till en slut-på-fil-markör går den till den första posten i nästa fil. Detta vill man att bandstationen skall göra om bandet skall läsas på ett BSD UNIX-system.
Lägg till ett n till enhetsnumret för att ange att bandstationen inte skall backa, annars backas bandet när åtgärden med bandet är slutförd.
Giltiga namnkombinationer visas i tabellen nedan. Om du arbetar med den andra bandstationen använder du 1 i stället för 0.
0n 0b 0bn | 0c 0cb 0cbn 0cn | 0h 0hb 0hbn 0hbn | 0m 0mb 0mbn 0mn | 0l 0lb 0lbn 0ln | 0u 0ub 0ubn 0un |