test

Användarhandbok för Solaris

Kapitel 8 Kalkylatorn

DeskSet-miljöns kalkylator är gjord för att klara en mängd vetenskapliga och finansiella beräkningar. Den fungerar ungefär som en vanlig kalkylator och kan arbeta i ekonomiskt, logiskt eller vetenskapligt läge. Du kan lagra tal i tio olika minnen och enkelt byta ut eller hämta dem. Dessutom kan du lagra upp till tio olika egna funktioner och konstanter i menyer.

Kalkylatorn visar i normalt läge decimaltal i fixtalsnotation. Du kan också välja teknisk eller vetenskaplig notation och ändra den decimala basen till binär, oktal eller hexadecimal.

Detta kapitel beskriver hur du använder kalkylatorn. Du kan arbeta i kalkylatorn med hjälp av musen, på samma sätt som i andra OpenWindows-program, eller utan musen, som när du använder en vanlig fickkalkylator. Om du använder musen klickar du med VÄLJ på kalkylatorns knappar. I annat fall använder du tangentbordet.

    Välj Arbetsyta => Program => Kalkylator för att starta kalkylatorn.

Kalkylatorns ikon och grundfönster

Kalkylatorns ikon och grundfönster kan du se i Figur 8-1. Grundfönstret har sex rader med åtta knappar. Du använder knapparna genom att klicka med VÄLJ på dem.

Figur 8-1 Kalkylatorns ikon och grundfönster

Du kan ändra storleken på kalkylatorns grundfönster genom att dra i fönstrets storlekshörn. Det kan ta några sekunder innan kalkylatorn visas i sin nya storlek.

Lägen

Kalkylatorn kan arbeta i olika lägen. På den nedersta raden i teckenfönstret visas vilket läge kalkylatorn arbetar i. Denna rad kallas lägesrad.

Numerisk bas

Klicka med MENY på knappen Bas för att ta fram menyn Numerisk bas, där du kan välja om du vill använda binär, oktal, decimal eller hexadecimal numerisk bas. Menyn visas i Figur 8-2.

Figur 8-2 Knappmenyn Numerisk bas

Graphic

Längst till vänster i lägesraden visas den aktuella numeriska basen. I Figur 8-2 visar DEC att kalkylatorn arbetar med decimal bas.

Du kan mata in upp till 40 siffror i varje tal, oavsett numerisk bas. Vill du mata in mycket stora eller små tal, kan du använda knappen Exp. Du kan läsa om Exp i avsnittet "Matematiska funktioner". Sifferknapparna i kalkylatorn ändras när du byter numerisk bas, så att bara de siffror som kan användas med den aktuella basen visas. Övriga knappar är nedtonade. I Figur 8-2 är de hexadecimala knapparna A-F nedtonade, eftersom de inte kan användas med den aktuella decimala basen. Följande gäller:

Figur 8-3 visar knappsatsen för både binär och hexadecimal bas.

Figur 8-3 Knappsats för binär och hexadecimal bas

GraphicGraphic

Notation i teckenfönstret

Klicka med MENY på knappen Not för att ta fram snabbmenyn Notation, där du kan välja om du vill att resultatet av beräkningar ska visas med fixtalsnotation, teknisk notation eller vetenskaplig notation. Menyn Notation visas i Figur 8-4.

Figur 8-4 Knappmenyn Notation

Graphic

Den aktuella notationen visas som tredje ord i lägesraden. I Figur 8-4 visas NOR (normal), vilket betyder att fixtalsnotation används. Väljer du teknisk notation visas TEK. Om du väljer vetenskaplig notation visas VET.

Om du använder fixtalsnotation och väljer ett tal så stort att det inte får plats i teckenfönstret, byter kalkylatorn till teknisk notation.

Huvudsakliga beräkningslägen

Följande fyra beräkningslägen bestämmer vilka funktioner som är tillgängliga:

Klicka med MENY på knappen Läge för att ta fram menyn Läge (se Figur 8-5) där du kan välja beräkningsläge. När du startar kalkylatorn är den alltid i standardläget. Om du väljer något annat läge visas ett extra fönster med kompletterande knappar. Du kan läsa om dessa lägen i avsnitten "Ekonomiska funktioner", "Logiska funktioner" och "Vetenskapliga funktioner".

Figur 8-5 Snabbmenyn Läge

Graphic

Figur 8-6 Menyn Läge

Graphic

Det aktuella läget visas på lägesraden under och något till vänster om siffrorna i teckenfönstret. I Figur 8-5 visas STANDARD som aktuellt läge.

Matematiska funktioner

Kalkylatorn har tolv matematiska funktioner, som visas i Figur 8-7.

Figur 8-7 Matematiska funktioner

Graphic

Övriga funktioner

Kalkylatorn har fem övriga funktioner som visas i Figur 8-8.

Figur 8-8 Övriga funktioner

Graphic

Minnen

Kalkylatorn har tio minnen som du kan använda med hjälp av knapparna i Figur 8-9.

Figur 8-9 Minnen

Graphic

    Klicka med MENY på respektive knapp för att visa menyerna Byt, Hämta och Lagra.

Användardefinierade funktioner

Du kan ange en uppsättning konstanter och definiera egna formler genom att använda knapparna Konst och Form, som visas i Figur 8-10.

Figur 8-10 Knappar för användardefinierade funktioner

Graphic

När du klickar med MENY på någon av knapparna visas en meny. Om du väljer det första alternativet på en av menyerna visas ett fönster där du kan ange värdet och ett namn för en konstant eller en formel. Konstanter och formler sparas i filen .calctoolrc i din hemkatalog.

När du har skapat en konstant eller formel, visas dess värde och namn i menyerna. När du vill använda formeln eller konstanten väljer du den på menyn.

Enkla beräkningar

Kalkylatorn utför beräkningar från vänster till höger utan aritmetisk beräkningsföljd, det vill säga 2+3*4=20. Du kan styra beräkningen med hjälp av parenteser, tillgängliga i kalkylatorns grundfönster, för att få en korrekt aritmetisk beräkningsföljd, det vill säga 2+(3*4)=14.

Gör så här om du vill göra en numerisk beräkning, till exempel summera två tal:

  1. Klicka med VÄLJ på den första siffran, till exempel 7.

Siffran visas i det övre högra hörnet av kalkylatorn. I Figur 8-1 visas talet 0.00 i teckenfönstret.

  1. Klicka med VÄLJ på operatorn, till exempel +.

  2. Klicka med VÄLJ på den siffra du vill lägga till den första, till exempel 6.

    Siffran visas i teckenfönstret.

  3. Klicka med VÄLJ på =.

    Resultatet, 13 i det här fallet, visas i teckenfönstret.

    Du kan också använda tangentbordet för att mata in siffror och enkla funktioner. Genom att trycka på tangenten Kopiera kan du lagra talet som visas i teckenfönstret i urklippsminnet, och genom att trycka på Klistra in kan du hämta ett tal från urklippsminnet till teckenfönstret. Du kan kopiera en del av talet i teckenfönstret genom att markera med hjälp av VÄLJ och JUSTERA.

    Om en operation, som kräver mer än en inmatning, inte är slutförd, visas den oavslutade operationen under den senaste inmatningen som en påminnelse.

Skapa och spara formler

När du skapar en ny formel måste du skriva tangentkommandon i fältet Värde. Du kan ta fram tangentkommandot för kalkylatorns knappar genom att klicka med VÄLJ på Tang.

Följande exempel beskriver hur du skapar och sparar en formel som adderar två tal från två olika minnen och lagrar resultatet i ett tredje minne.

  1. Klicka med MENY på knappen Form och välj Lägg in formel på den meny som visas.

    Fönstret Ny formel visas.

  2. Skriv numret för den formel som du vill ändra eller lägga in i fältet Formel nr:

    Formelns nummer måste vara en siffra mellan 0 och 9.

  3. Skriv ett namn på formeln i fältet Beskrivning, till exempel addition.

  4. Ange formeln i fältet Värde.

    Om du vill summera talen i minne 1 och minne 2 för att sedan lagra resultatet i minne 5, skriver du R1+R2=S5. R1 betyder retrieve (hämta) från minne 1, R2 betyder retrieve från minne 2 och S5 betyder store (lagra) i minne 5. I Tabell 8-1 kan du se vilka andra tangentkommandon du kan använda när du skapar formler.

    Om du, när du definierar egna formler, vill använda funktioner från de fönster som visas i ekonomiskt, logiskt eller vetenskapligt läge, måste du lägga in ett tangentkommando för att byta läge. Om du till exempel vill ta fram fakulteten av talet i minne 3, det vill säga R3!, måste du först byta till vetenskapligt läge. Om du utgår från standardläget skulle formeln se ut så här: R3Ms!Mb. Formeln säger följande: Hämta talet i minne 3, byt till vetenskapligt läge, ta fram fakulteten av talet och återgå till standardläget.

  5. Klicka med VÄLJ på knappen Lägg in formel för att spara formeln i filen .calctoolrc och lägga till den på menyn Formler.

    När du vill använda formeln väljer du den på menyn Formler.

    När du skapar formler, tänk på att kalkylatorn utför beräkningar från vänster till höger, till exempel 2+3*4=20. Samma beräkning utförd med aritmetisk beräkningsföljd ger 2+3*4=14. Om du vill ändra kalkylatorns beräkningsföljd måste du använda parentes, till exempel 2 + (3 * 4).

Ekonomiska funktioner

Kalkylatorn har de ekonomiska funktioner som visas i Figur 8-11. Välj alternativet Ekonomiskt på menyn Läge för att visa fönstret Ekonomiskt.

Figur 8-11 Ekonomiska funktioner

Graphic

De ekonomiska funktionerna hämtar nödvändig information från minnena. Om du till exempel ska beräkna storleken på en avbetalning, måste du först ange lånets storlek, räntesatsen, och villkoren för lånet i rätt minnen innan du kan klicka med VÄLJ på någon av knapparna för ekonomiska funktioner. I avsnittet "Minnen" kan du läsa om hur du lagrar tal i minnena.

De avsnitt som följer ger exempel på hur du kan använda kalkylatorns ekonomiska funktioner och beskriver hur de olika funktionerna använder minnena.

Avkp: Avkastningsperioder

Använd Avkp för att beräkna antalet avkastningsperioder som behövs för att en investering med ett nuvärde ska öka till ett slutvärde. Räntan är periodisk och antas vara fast. Minnena ska användas på följande sätt:

Avkp-exempel:

Du har just satt in 8 000:- på ett konto. Du får en årlig ränta på 9 % som sätts in på kontot månatligen. Du vill nu veta hur lång tid det tar innan din investering fördubblats.

Mata in följande värden i minnena.

Minne 0: 0.0075 (ränta = 9 % / 12) Minne 1: 16000 (slutvärde) Minne 2: 8000 (nuvärde)

När du klickar med VÄLJ på Avkp får du resultatet 92.76, vilket betyder att det tar 92,76 månader (nästan åtta år) att fördubbla dina 8 000:-.

DA: Degressiv avskrivning

Använd DA för att beräkna avskrivningskostnaden på ett objekt för en viss period när avskrivningen görs efter en degressiv avskrivningsplan. Minnena ska användas på följande sätt:

DA-exempel:

Du har köpt en dator för 60 000:-. Du antar att du kommer att kunna använda den under sex år. Efter sex år tror du att datorn kan vara värd 5 000:-. Du vill beräkna avskrivningskostnaden för det fjärde året med en degressiv avskrivningsplan.

Mata in följande värden i minnena:

Minne 0: 60000 (datorns inköpspris) Minne 1: 5000 (restvärde efter avskrivning) Minne 2: 6 (total avskrivningstid) Minne 3: 4 (avskrivningsperiod)

När du klickar med VÄLJ på DA får du resultatet 5925.93, vilket betyder att avskrivningskostnaden för det fjärde året blir 5 925:93.

SV: Slutvärde

Använd SV för att beräkna det framtida värdet av ett regelbundet sparande. Du antas sätta in en vissa summa ett visst antal gånger på ett konto med en fast ränta. Minnena ska användas på följande sätt:

SV-exempel:

Du tänker sätta in 10 000:- på ett konto sista dagen varje år under de närmaste 20 åren. Räntan är 9 % per år och sätts in på kontot sista dagen varje år. Du vill räkna ut saldot på kontot efter 20 år.

Mata in följande värden i minnena:

Minne 0: 10000 (periodisk insättning) Minne 1: 0.09 (periodisk ränta på 9 %) Minne 2: 20 (antal perioder)

När du klickar med VÄLJ på SV får du resultatet 511601.20, vilket betyder att du efter 20 år har 511 601:20 på ditt konto.

Bet: Periodisk betalning

Använd Bet för att beräkna periodiska avbetalningar på lån. Avbetalningen görs i slutet av varje period. Minnena ska användas på följande sätt:

Bet-exempel:

Du tänker ta ett lån på 700 000:- med fast ränta på 13 %. Lånet ska betalas av på 30 år. Du vill veta hur stor den månatliga avbetalningen blir.

Mata in följande värden i minnena:

Minne 0: 700000 (lånesumma) Minne 1: 0.01083 (periodisk ränta på 13 % / 12) Minne 2: 360 (betalningsperioder: 30 x 12)

När du klickar med VÄLJ på Bet får du resultatet 7743.40, vilket betyder att du ska betala 7 743:40 per månad i ränta och amortering.

NV: Nuvärde

Använd NV för att beräkna nuvärdet av en periodisk investering. Du antas sätta in en viss summa ett visst antal gånger på ett konto med en fast ränta. Minnena ska användas på följande sätt:

NV-exempel:

Du har just vunnit en miljon! Prispengarna betalas ut under 20 år i utbetalningar på 50 000:- sista dagen varje år. Du kan också välja att ta emot en klumpsumma om 400 000:- i stället för de årliga utbetalningarna. Du vill nu räkna ut vilket alternativ som är mest lönsamt.

Om du accepterar de årlig utbetalningarna på 50 000:- antas du sätta in pengarna på ett konto med en ränta på 9 %, som sätts in på kontot den sista dagen varje år.

Mata in följande värden i minnena:

Minne 0: 50000 (periodisk insättning) Minne 1: 0.09 (periodisk ränta på 9 %) Minne 2: 20 (antal perioder)

När du klickar med VÄLJ på NV får du resultatet 456427.28, vilket visar att miljonen utbetald under 20 år motsvarar ett nuvärde om 456 427:-. Med de givna förutsättningarna är således den årliga utbetalningen att föredra.

Ränta: Periodisk ränta

Använd Ränta för att beräkna den periodiska ränta som krävs för att ett belopp ska växa till ett givet slutvärde under en given tidsrymd. Använd minnena på följande sätt:

Ränta-exempel:

Du har investerat 20 000 i obligationer med femårig löptid. Efter den perioden är obligationerna värda 30 000. Räntan kapitaliseras (det vill säga läggs till saldot) varje månad. Vilken är månadsräntan?.

Obs!

Innan du skriver in värden i minnena bör du välja 5 i snabbmenyn för Noggr (Noggrannhet) för att få ett exaktare resultat.

Mata in följande värden i minnena:

Minne 0: 30000 (slutvärde) Minne 1: 20000 (nuvärde) Minne 2: 60 (antal perioder: 5 x 12)

När du klickar med VÄLJ på Ränta får du resultatet 0.00678, vilket visar att den periodisk (månatliga) räntan är 0,678 %. Multiplicera resultatet med 12 för att få den årliga räntan på 8,14 %.

RA: Rak avskrivning

Använd RA för att beräkna resultatet av en rak avskrivning av ett objekt under en given period. Med denna avskrivningsmetod delas investeringen upp jämnt under hela perioden. Objektets livslängd är det antal avskrivningsperioder (oftast år) som krävs för att objektet ska vara helt avskrivet. Använd minnena på följande sätt:

RA-exempel:

Du har just köpt en dator för 60 000:-. Maskinens livslängd är sex år och restvärdet efter åtta år är 5 000:-. Nu vill du räkna ut de årliga avskrivningskostnaderna med en rak avskrivningsplan.

Mata in följande värden i minnena:

Minne 0: 60000 (objektets inköpspris) Minne 1: 5000 (objektets restvärde) Minne 2: 6 (objektets livslängd)

När du klickar med VÄLJ på RA får du resultatet 9166.67, vilket betyder att den årliga avskrivningskostnaden blir 9 166:67.

AS: Avskrivning enligt summeringsmetoden

Använd AS för att fram resultatet av en avskrivning enligt summeringsmetoden under en given period. I denna avskrivningsmetod, som inte används i Sverige, är avskrivningskostnaderna i början av perioden högre än kostnaderna under slutet av perioden. Använd minnena på följande sätt:

AS-exempel:

Du har just köpt en dator för 60 000:-. Maskinens livslängd är sex år och restvärdet efter åtta år är 5 000:-. Nu vill du räkna ut avskrivningskostnaden för det fjärde året med en avskrivningsplan enligt summeringsmetoden.

Mata in följande värden i minnena:

Minne 0: 60000 (objektets inköpspris) Minne 1: 5000 (objektets restvärde) Minne 2: 6 (objektets livslängd) Minne 3: 4 (period för vilken du vill veta avskrivningskostnaden)

När du klickar med VÄLJ på AS får du resultatet 7857, vilket betyder att avskrivningskostnaden för det fjärde året blir 7 857:-.

Betp: Betalningsperioder

Använd Betp för att beräkna det antal betalningsperioder som med en fast ränta och regelbundna, jämnstora inbetalningar behövs för att nå ett slutvärde. Använd minnena på följande sätt:

Betp-exempel:

Du sätter in 10 000:- på banken i slutet av varje år. Kontot ger en ränta på 11 % som kapitaliseras (det vill säga läggs till saldot) årligen. Nu vill du ta reda på hur lång tid det tar innan ditt samlade sparbelopp når 700 000:-.

Mata in följande värden i minnena:

Minne 0 - 10000 (periodisk inbetalning) Minne 1 - 700000 (slutvärde) Minne 2 - 0.11 (periodisk ränta på 11 %)

När du klickar med VÄLJ på Betp får du resultatet 20.72, vilket betyder att du måste vänta 21 år innan sparbeloppet växt till 700 000:-.

Logiska funktioner

Kalkylatorn har de logiska funktioner som visas i Figur 8-12. Det här fönstret visas när du väljer alternativet Logiskt på menyn Läge.

Figur 8-12 Logiska funktioner

Graphic

Vetenskapliga funktioner

Kalkylatorn har de vetenskapliga funktioner som visas i Figur 8-13. Det här fönstret visas när du väljer alternativet Vetenskapligt på menyn Läge.

Figur 8-13 Vetenskapliga funktioner

Graphic

Klicka med VÄLJ på knappen Standardinställningar för att kalkylatorn ska visas med samma inställningar nästa gång du startar den.

Kalkylatorns tangentkommandon

För alla kalkylatorns funktioner finns det tangentkommandon. I Tabell 8-1 visas alla funktioner och deras motsvarande tangentkommando. I direkthjälpen för calctool får du mer information om varje funktion, till exempel vilka tillägg du kan använda för kalkylatorns kommandon och vilka resurser du kan ange i filen .Xdefaults eller .desksetdefaults.

Tangentkommandon inom hakparenteser är alternativ. Tangentkommandot för funktionen Visa är till exempel [e, f, s], vilket betyder att du kan skriva De, Df eller Ds. På samma sätt har funktionen Byt tangentkommandot F [0-9], vilket betyder att du kan skriva F0, F1, F2 och så vidare till F9.

Tabell 8-1 Tangentkommandon för kalkylatorns funktioner

 

Funktion 

Tangentkommando 

Beskrivning 

Matematiska funktioner 

Hel 

Ctrl-i 

Heltalsdelen av aktuellt tal. 

 

Dec 

Ctrl-f 

Decimaldelen av aktuellt tal. 

 

Abs 

Ctrl-u 

Absolutvärdet av aktuellt tal. 

 

+/- 

C 

Byta tecken. 

 

1/x 

r 

1 dividerat med aktuellt tal. 

 

x^2 

@ 

Kvadraten av aktuellt tal. 

 

% 

% 

Procentberäkning med aktuellt och följande tal. 

 

Rot 

s 

Roten ur aktuellt tal. 

 

ASC... 

Ctrl-a tecken

Visa ASCII-värdet för tecknet du skriver efter att ha tryckt på Ctrl-a. 

 

 

 

 

Menyfunktioner 

Bas 

B [b,o,d,h] 

Ändra basen till binär [b], oktal [o], decimal [d] eller hexadecimal [h]. 

 

Not 

D [e,f,s] 

Ändra notationen till teknisk [e], fix [f] eller vetenskaplig [s]. 

 

Läge 

M [b,f,l,s] 

Ändra läge till standard [b], ekonomisk [f], logisk [l] eller vetenskaplig [s]. 

 

Noggr 

A[0-9] 

Noggrannhet från 0 till 9 för siffror som visas. 

 

Kon 

# [0-9] (standard) 

Ta fram konstanters värde. Konstanterna är numrerade från 0 till 9 och kan definieras i filen .calctoolrc. Standardvärdena är följande:

0 - 0.621 (km/h <=> mph) 

1 - 1.41421 (kvadratroten ur 2)  

2 - 2.71828 (e)  

3 - 3.14159 (pi)  

4 - 2.54 (cm <=> tum)  

5 - 57.2958 (grad <=> radian)  

6 - 1048576.0 (2 upphöjt till 20)  

7 - 0.0353 (gram <=> ounce)  

8 - 0.948 (kilojoule <=> thermal-enhet)  

9 - 0.0610 cm2 <=> kubiktum)

 

Form 

F[0-9] 

Använda formel. Formlerna är numrerade från 0 till 9 och kan definieras i filen .calctoolrc.

 

Hämta 

R[0-9] 

Hämta värde från minne. Det finns tio minnen, numrerade från 0 till 9. 

 

Lagra 

S[0-9] 

Lagra värde i minne 0 till 9. 

 

Byt 

X[0-9] 

Byta aktuellt tal mot värde i minne 0 till 9 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga funktioner 

Töm 

Delete 

Tömma teckenfönstret. 

 

Bst 

Backsteg 

Ta bort siffran längst till höger. 

 

(och) 

(och) 

Styra beräkningsordningen. 

 

Exp 

E 

Göra aktuellt tal till mantissa och nästa tal till exponent. 

 

Tang 

k 

Visa tangentkommandon för kalkylatorns knappar.  

 

Minne 

m 

Ta fram ett fönster som visar värdena i de tio minnena. 

 

Slut 

q or Q 

Lämna kalkylatorn. 

 

 

 

 

Ekonomiska funktioner 

Avkp 

Ctrl-t 

Antal avkastningsperioder. 

 

DA 

Ctrl-d 

Degressiv avskrivning. 

 

SV 

v 

Slutvärde. 

 

Bet 

P 

Avbetalning. 

 

NV 

p 

Nuvärde. 

 

Ränta 

Ctrl-r 

Periodisk ränta. 

 

RA 

Ctrl-s 

Rak avskrivning. 

 

AS 

Ctrl-y 

Avskrivning enligt summmeringsmetoden. 

 

Betp 

T 

Antal avskrivningsperioder. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Logiska funktioner 

< 

< 

Skifta aktuellt tal åt vänster.  

 

> 

> 

Skifta aktuellt tal åt höger.  

 

&16 

] 

Trunkera till 16 bitars heltal. 

 

&32 

[ 

Trunkera till 32 bitars heltal. 

 

Eller 

| 

Logiskt ELLER på aktuellt och nästa tal. 

 

Och 

& 

Logiskt OCH på aktuellt och nästa tal. 

 

Inte  

~ 

Logiskt INTE på aktuellt och nästa tal. 

 

XEI 

^ 

Logiskt EXKLUSIVT-ELLER på aktuellt och nästa tal. 

 

XIEI 

n 

Logiskt EXKLUSIVT-ICKE-ELLER på aktuellt och nästa tal. 

 

 

 

 

Vetenskapliga funktioner 

Trig 

T[d,g,r] 

Bestämma trigonometrisk bas till grader [d], nygrader [g] eller radianer [r]. 

 

Hyp 

h 

Slå av och på hyperbolläge. 

 

Inv 

i 

Slå av och på inversläge. 

 

e^x 

{ 

e upphöjt till aktuellt tal. 

 

10^x 

} 

10 upphöjt till aktuellt tal. 

 

y^x 

y 

Aktuellt tal upphöjt till nästa tal. 

 

x! 

! 

Fakultet av aktuellt tal. 

 

Cos 

Ctrl-c 

Cosinus av aktuellt tal. 

 

Sin 

Ctrl-s 

Sinus av aktuellt tal. 

 

Tan 

Ctrl-t 

Tangens av aktuellt tal. 

 

Ln 

N 

Naturlig logaritm av aktuellt tal. 

 

Log 

G 

10-logaritm av aktuellt tal. 

 

?tal 

? 

Slumptal mellan 0,0 och 1,0 

Anpassa kalkylatorn

Använd kalkylatorns egenskapsfönster för att bestämma kalkylatorns utseende och utformning. Gör så här för att ta fram egenskapsfönstret:

    Peka på kalendern, tryck ned MENY, välj Egenskaper på kalkylatorns snabbmeny och släpp upp MENY.

Egenskapsfönstret visas i Figur 8-14.

Figur 8-14 Kalkylatorns egenskapsfönster

Graphic

Figur 8-15 Högerhänt kalkylator

Graphic

Klicka med VÄLJ på knappen Standard om du vill att standardinställningarna för utseende, bas, läge, färg/svartvit skärm, noggrannhet, innehåll, funktioner och knappläge ska gälla varje gång du startar kalkylatorn.