Common Desktop Environment: Användarhandbok för systemadministratörer

Generella steg för registrering av program

Obs!

Ett utförligt exempel på hur du kan använda de här stegen för att skapa ett programpaket finns i "Exempel på hur du kan skapa ett registreringspaket".

Ändra alla programresurser som anger teckensnitt och färger. Annars kommer inte skrivbordets dynamiska teckensnitt och färger att fungera korrekt.

Se "Steg 1: Ändra teckensnitts- och färgresurser".

Skapa en rotadress för programmet.

Se "Steg 2: Skapa skrivbordsprogrammets rot".

Skapa mappstrukturen under programroten.

Se "Steg 3: Skapa registreringspaketets mappar"

Skapa funktionerna och datatyperna för programmet.

Se "Steg 4: Skapa funktionerna och datatyperna för programmet".

Placera hjälpfilerna i lämplig mapp.

Se "Steg 5: Placera hjälpfilerna i registreringspaketet".

Skapa ikonerna för programmet

Se "Steg 6: Skapa ikoner för programmet".

Skapa programgruppen för programmen.

Se "Steg 7: Skapa programgruppen".

Registrera programmet med hjälp av dtappintegrate.

Se "Steg 8: Registrera programmet med hjälp av dtappintegrate".

Steg 1: Ändra teckensnitts- och färgresurser

Obs!

Ett exempel på hur du kan ändra resurser för ett program finns i Steg 1 i "Exempel på hur du kan skapa ett registreringspaket".

Skrivbordet tillhandahåller mekanismer för att ange och ändra gränssnittsteckensnitt och fönsterfärger. För att ett program ska kunna använda de här mekanismerna korrekt kan du behöva ändra programmets programstandardfiler.

Ändra teckensnittsresurser

Obs!

Det här avsnittet gäller program som är skapade med OSF/Motif 1.2(TM) (eller senare versioner). Inställningar kan inte ange gränssnittsteckensnitt för program som är skrivna med tidigare versioner av OSF/Motif.

Inställningar på skrivbordet anger gränssnittsteckensnitt för program som är skrivna med OSF/Motif 1.2 (eller senare versioner) om programmet inte anger programspecifika gränssnittsteckensnitt.

Inställningar tillhandahåller två teckensnitt:

systemteckensnitt - används i systemområden som t ex etiketter, menyer och knappar

användarteckensnitt - används i redigerbara områden, t ex textfält

Varje tillhandahålls i sju storlekar, med etiketten 1 t o m 7 i dialogrutan Teckensnitt. Teckensnitten i Inställningar är anslutna till faktiska teckensnitt i systemet via Inställningar som anges i /usr/dt/app-defaults/språk/Dtstyle.

Om du vill att programmet ska använda teckensnitten i Inställningar, bör du ta bort alla programresurser som anger teckensnitt för gränssnittet. Skrivbordet anger automatiskt korrekta programresurser:

*FontList - ange som systemteckensnitt

XmText*FontList - ange som användarteckensnitt

XmTextField*FontList - ange som användarteckensnitt

Ändra färgresurser

Inställningar erbjuder möjlighet att ändra programfärger dynamiskt. Programmet måste vara en OSF/Motif 1.1- eller OSF/Motif 1.2-klient. Klienter som skrivs med andra verktygslådor kan inte ändra färg dynamiskt. Färgändringarna träder i kraft när klienten startas om.

Det enklaste sättet att använda de dynamiska färger som tillhandahålls av skrivbordet är att ta bort alla programfärgresurser för bakgrunds- och förgrundsfärg.

Steg 2: Skapa skrivbordsprogrammets rot

Obs!

Ett exempel på hur du kan skapa en rotmapp för ett skrivbordsprogram finns i Steg 2 i "Exempel på hur du kan skapa ett registreringspaket".

Registreringspaketets filer för programmet är grupperade under en mapp som kallas programrot, eller programrot. Mappen programrot som används för skrivbordskonfigurationsfilerna kan vara samma mapp som programmets installations-programrot eller någon annan mapp.

Anta exempelvis att ett program är installerat under mappen /usr/BTE. Samma mapp kan användas som programrot för skrivbordskonfigurationsfilerna. Om du däremot integrerar ett befintligt program som inte är skrivbordsanpassat, skapar du en annan programrot-mapp för skrivbordet. Det här förhindrar att konfigurationsfilerna som du skapar blir överskrivna när du uppdaterar programmet.

En systemadministratör kan t ex vilja skapa en mapp som heter /etc/desktop_approots/BTE som skrivbordets programrot-mapp.

Steg 3: Skapa registreringspaketets mappar

Obs!

Ett exempel på hur du kan skapa registreringspaketmappar för ett program finns i Steg 3 i "Exempel på hur du kan skapa ett registreringspaket".

Registreringspaketet är den grupp med skrivbordskonfigurationsfiler som används av skrivbordet för att tillhandahålla ett grafiskt gränssnitt för programmet.

Registreringspaketet - innehåll

Skrivbordskonfigurationsfilerna innehåller:

Filer med funktions- och datatypsdefinitioner
Filer med ikonbilder
En programgruppsmapp och dess innehåll
Hjälpdatafiler och en konfigurationsfil för Frontpanelen (valfritt)

Registreringspaketet samlas under mappen på högsta nivån, kallad programroten eller programrot.

Figur 5-4 Ett registreringspaket under en programrotsmapp

Huvudkategorierna av konfigurationsfält under mappen programrot/dt/appconfig visas i Tabell 5-1.

Tabell 5-1 Konfigurationsfält - huvudkategorier


Undermapp	Innehåll
`types`	Filer för funktions- och datatypsdefinitioner
`help`	Skrivbordshjälpfiler
`icons`	Bitmapp- och bildpunktsbeskrivningsfiler som används av programmets funktioner och datatyper
`appmanager`	Mappen och innehållet som skapar programgruppen

Var och en av huvudkategorierna har undermappar för språkberoende filer. Filer på standardspråket placeras i mappen C

Skapa registreringspaketet

Skapa de här mapparna. Om du tillhandahåller språkberoende konfigurationsfiler skapar du en separat mapp för varje språk. Om du bara tillhandahåller ett språk placerar du filerna i mappen C.

programrot/dt/appconfig/types/språk

programrot/dt/appconfig/help/språk

programrot/dt/appconfig/icons/språk

programrot/dt/appconfig/appmanager/språk/proggruppnamn, där proggruppnamn är namnet på programgruppen.

Exempel: Figur 5-5 visar Programhanteraren med en grupp vars proggruppnamn är "Skrivbordsprogram".

Figur 5-5 Programgrupp på högsta nivån i Programhanteraren

Verktyget dtappintegrate fungerar bara på skrivbordskonfigurationsfilerna i mapparna types, help, icons och appmanager. Programmets binära körbara programstandardfiler och meddelandemappfiler administreras separat.

Steg 4: Skapa funktionerna och datatyperna för programmet

Obs!

Ett exempel på hur du kan skapa funktionerna och datatyperna för ett program finns i Steg 4 i "Exempel på hur du kan skapa ett registreringspaket".

Funktioner och datatyper tillhandahåller ett användargränssnitt för programmet.

Funktioner tillhandahåller ett användargränssnitt där kommandot kan starta programmet.
Datatyper tillhandahåller anpassade utseenden och beteenden för programmets datafiler.

Nödvändiga funktioner och datatyper för ett program

Ett typiskt program kan kräva följande funktions- och datatypsdefinitioner:

En funktion som öppnar programmet.
En datatyp för datafilerna i programmet. Om du skapar en datatyp behöver du också skapa:
- En Open-funktion för datafilerna i programmet
- En Print-funktion för datafilerna i programmet
En datatyp för programgruppen (se "Konfigurera programgruppen så att den använder en unik ikon").

Du får en beskrivning av hur funktioner och datatyper används på skrivbordet i Kapitel 10.

Adress för konfigurationsfiler för funktions- och datatypsdefinitioner

Funktioner och datatyper definieras i konfigurationsfiler. Det enda namnkravet för filer som innehåller funktions- och datatypsdefinitioner är att de måste ha ett .dt-suffix. Du kan vilja namnge filen konventionsenligt till funktionsnamn.dt eller prognamn.dt.

Placera filer som innehåller funktioner och datatyper under programroten i mappen programrot/dt/appconfig/types/språk. Standardbeskrivningen för språk är C.

Figur 5-6 Filer med funktions- och datatypsdefinitioner

Olika sätt att skapa funktioner och datatyper

Du kan skapa funktions- och datatypsdefinitioner för ett program på två sätt:

Använd verktyget Skapa funktion.

Skapa funktion erbjuder ett lättanvänt gränssnitt med textfält som du fyller i. Verktyget har emellertid vissa begränsningar.

Skapa definitionerna manuellt.

Det här kräver att du lär dig syntax för att skapa definitionerna, men ger dig samtidigt tillgång till hela uppsättningen funktioner.

Skapa funktioner och datatyper med hjälp av Skapa funktion

Den här proceduren använder hjälpmedlet Skapa funktion för att skapa funktioner och datatyper för programmet.

Mer information om Skapa funktion finns i direkthjälpen och i Kapitel 11.

Öppna programgruppen Skrivbordsprogram och dubbelklicka på Skapa funktion.

Använd Skapa funktion för att skapa funktions- och datatypsdefinitioner för programmet och dess datatyp.

Konfigurationsfilen som skapas av Skapa funktion kommer att skrivas till Hemmapp/.dt/types/funktionsnamn.dt. Funktionsfilen (den körbara filen med samma namn som funktionen) placeras i din hemmapp.

Testa funktionen med hjälp av funktionsfilen som har skapats i din hemmapp.

Kopiera funktionsdefinitionsfilen Hemmapp/.dt/types/funktionsnamn.dt till mappen programrot/dt/appconfig/types/språk .

När programgruppsmappen har skapats (se "Steg 7: Skapa programgruppen") kopierar du funktionsfilen Hemmapp/funktionsnamn till mappen programrot/dt/appconfig/appmanager/språk/proggrupp.

Skapa funktioner och datatyper manuellt

Skapa en konfigurationsfil som innehåller funktions- och datatypsdefinitioner för programmet.

Funktions- och datatypsdefinitionsfilerna måste följa namnkonventionen namn.dt.

Du kan placera alla funktions- och datatypsdefinitioner i en fil eller distribuera dem bland flera filer. För varje fil använder du ett filnamn som systemadministratörer enkelt kopplar till ditt program.

Funktions- och datatypsnamn måste bestå av ett ord (inga inbäddade blanksteg). Du kan använda ett understrykningstecken. Enligt konventionen är den första bokstaven i funktions- eller datatypsnamnet versal. Använd inte ett befintligt funktionsnamn eller filnamn. Använd ett namn som avancerade användare och systemadministratörer enkelt kopplar till ditt program.

Om du vill att programmets ikon ska ha ett annat namn än funktionsnamnet inkluderar du fältet LABEL i funktionsdefinitionen.

Mer information om hur du skapar funktioner och datatyper finns i:

Steg 5: Placera hjälpfilerna i registreringspaketet

Obs!

Ett exempel på hur du kan lägga till hjälpfiler i ett registreringspaket finns i Steg 5 i "Exempel på hur du kan skapa ett registreringspaket".

Om programmet innehåller en skrivbordshjälpvolym (en hjälpvolym som är skapad med skrivbordets Help Developer's Kit), bör hjälpvolymens huvudfil (*.sdl) placeras i mappen programrot/appconfig/help/språk.

Grafik som används av hjälpfilerna placeras vanligen i undermappen graphics. Grafiken måste finnas i samma mapp relativt huvudhjälpvolymens (*.sdl)-fil som när hjälpvolymen skapades.

Om programmet inte innehåller en hjälpvolym kan du skapa en sådan, om du har tillgång till Help Developer's Kit.

Det finns två integrationsnivåer för en hjälpvolym:

Full integration.

När skrivbordshjälpen är fullt integrerad kan hjälpvolymen kommas åt från programmet - exempelvis via objekthjälp och Hjälp-menyn. Full integrering innebär att programmets körbara filer ändras.

Delvis integration.

När skrivbordshjälpen är delvis integrerad är den tillgänglig från högsta nivån i Hjälphanteraren. Du kan emellertid inte komma åt hjälpvolymen från programmets fönster. Du kan också låta en funktion komma åt hjälpen från programgruppen. I följande exempel visar funktionen hjälpvolymen som finns i hjälpens huvudfil MyApp.sdl:
```
	ACTION OpenMyAppHelp
 	{
 		LABEL           MyAppHelp
 		ARG_COUNT       0
 		TYPE            COMMAND
 		WINDOW_TYPE     NO_STDIO
 		EXEC_STRING     /usr/dt/bin/dthelpview -helpVolume MyApp
 		DESCRIPTION     Visar hjälp för programmet MyApp.
 	}
```

Steg 6: Skapa ikoner för programmet

Obs!

Ett exempel på hur du kan skapa ikonfiler för ett program finns i Steg 6 i "Exempel på hur du kan skapa ett registreringspaket".

Skrivbordet tillhandahåller standardikoner för funktioner, datatyper och programgrupper. Troligen vill du emellertid skapa unika ikoner för programmet.

Ikoner placeras i mappen programrot/dt/appconfig/icons/språk.

Nödvändiga ikoner för skrivbordet

Programmet använder de här ikonbilderna på skrivbordet:

Funktionsikon Det här är ikonen som användaren dubbelklickar på för att starta programmet (funktionerna). Den refereras till i funktionens ICON-fält som startar programmet.

Den finns i tre storlekar: mycket liten, medelstor och stor.

Datatypsikon. Den här ikonen används för att representera programmets datafiler i Filhanteraren. Den refereras till i datatypsdefinitionens ICON-fält.

Om programmet stöder flera datatyper bör du ha en särskild ikon för varje datatyp.

Den finns i två storlekar: mycket liten och medelstor.

Programgruppikon. Det här är ikonen som representerar mappen på högsta nivån i Programhanteraren. Den refereras till i datatypsdefinitionens ICON-fält för programgruppen. (I "Steg 7: Skapa programgruppen".)

Den finns i två storlekar: mycket liten och medelstor.

Du kan behöva stödja både bildpunktsbeskrivnings- och bitmappsversioner av varje ikon för att stödja både färgskärmar (åtta bitar och större) och monokroma skärmar (färre än åtta bitar).

Tabell 5-2 Namnkonventioner för ikonfiler


storlek	Bildpunktsstorlek	Bitmappsnamn	Bildpunktsmönster
mycket liten	16 gånger 16	`basnamn.t.bm`	`basnamn.t.pm`
medelstor	32 gånger 32	`basnamn.m.bm`	`basnamn.m.pm`
stor	48 gånger 48	`basnamn` `.l.bm`	`basnamn.l.pm`

Om du inte tillhandahåller bitmappsfiler anger skrivbordet färgspecifikationerna för bildpunktsbeskrivningsfilerna till svartvitt. Det är dock möjligt att den här tilldelningen inte ger det utseende du vill ha.

Mer information om ikoner finns i "Ikonbildsfiler".

Steg 7: Skapa programgruppen

Obs!

Ett exempel på hur du skapar en programgrupp finns i Steg 7 i "Exempel på hur du kan skapa ett registreringspaket".

När du har skapat funktions- och datatypsdefinitionerna för programmet måste du skapa konfigurationsfilerna som ska skapa det som användaren ser på skärmen - programgruppen och dess innehåll.

Programgruppen är en mapp på högsta nivån i Programhanteraren (se Figur 5-1).

Du skapar programgruppen i tre steg:

Skapa programgruppsmappen i registreringspaketet.

Valfritt: konfigurera programgruppen så att den använder en unik ikon. Det innebär att du skapar datatypsdefinitionen för programgruppsmappen.

Skapa innehållet i programgruppen.

Skapa programgruppsmappen

Om du vill skapa en programgrupp skapar du mapparna i registreringspaketet under appmanager, som det visas i Figur 5-7.

Figur 5-7 Mappen `appmanager`

Programgruppnamn

<programgruppnamn> i Figur 5-7 är namnet på programgruppen.

Figur 5-8 Programgruppnamnet (<programgruppnamn>)

Namnet kan vara ett valfritt tillåtet fil- eller mappnamn. Använd ett namn som beskriver programmet.

Konfigurera programgruppen så att den använder en unik ikon

Skrivbordet tillhandahåller en standardikon för programgrupper. Troligen vill du emellertid använda en anpassad ikon.

Om du vill använda en unik ikon för programgruppen måste du skapa:

En datatyp för mappen som visas på översta nivån i Programhanteraren.

Open- och Print-funktioner för datatypen.

Anta exempelvis att du vill skapa en programgrupp som heter Mediaverktyg. Följande datatypsdefinition, placerad i filen programrot/dt/appconfig/types/språk/namn.dt, anger en unik ikon som programgruppsikon.
```
DATA_ATTRIBUTES  MediaverktygProggrupp
 {
    ACTIONS       OpenInPlace,OpenNewView
    ICON          Mediaverktyg
    DESCRIPTION   Dubbelklicka för att öppna programgruppen \
                  Mediaverktyg
 }
```
```
DATA_CRITERIA		MediaverktygProggruppKriteria1
 {
    DATA_ATTRIBUTES_NAME MediaverktygProggrupp
    MODE                 d
    PATH_PATTERN         */appmanager/*/Mediaverktyg
 } 
```
Attributavsnittet i definitionen anger vilken ikon som ska användas. Villkorsavsnittet i definitionen anger att datatypen ska definieras till valfri mapp som heter Mediaverktyg och som är en undermapp till en mapp som heter appmanager.

Figur 5-9 visar sambandet mellan programgruppnamnet och datatypsdefinitionen. Fältet PATH_PATTERN i datatypsdefinitionen ansluter en unik ikon till programgruppen.

Figur 5-9 Hur en programgrupp får en unik ikon

Du bör också skapa en Open- och Print-funktion för programgruppens datatyp:

ACTION Open
 {
 	ARG_TYPE			MediaverktygProggrupp
 	TYPE				MAP
 	MAP_ACTION		OpenAppGroup
 }

ACTION Print
 {
 	ARG_TYPE			MediaverktygProggrupp
 	TYPE				MAP
 	MAP_ACTION		PrintAppGroup
 }

OpenAppGroup- och PrintAppGroup är inbyggda funktioner som finns definierade i /usr/dt/appconfig/types/språk/dtappman.dt.

Skapa innehållet i programgruppen

Det viktigaste elementet i programgruppen är den ikon som startar programmet (en funktionsikon). Om programgruppen innehåller en uppsättning program finns det vanligen en ikon för varje program.

Förutom en eller flera funktionsikoner kan programgruppen innehålla:

En eller flera README-filer
Ett eller flera exempel på datafiler
Mallar
En ikon som användaren kan dubbelklicka på för att visa hjälpinformation
En direkthjälp
En särskild Frontpanelkontroll

Programgruppen kan innehålla undermappar.

Skapa funktionsfilen (programikon)

Programgruppen bör innehålla en ikon som startar programmet. Om gruppen tillhandahåller en uppsättning program bör det finnas en ikon för varje program. De här ikonerna kallas programikoner eller funktionsikoner eftersom de representerar en underliggande funktion.

Du skapar en funktionsikon genom att skapa en körbar fil med samma namn som funktionen den kommer att köra:

programrot/dt/appconfig/appmanager/proggrupp/funktionsnamn

Filen kallas en funktionsfil eftersom dess syfte är att skapa en visuell representation av den underliggande funktionen.

Om du t ex har skapat en funktion som heter BästaTextredigerare som kör programmet BästaTextredigerare, skapar du en körbar fil som heter BästaTextredigerare. I Filhanteraren och Programhanteraren använder funktionsfilen ikonbilden som anges i funktionsdefinitionen.

Figur 5-10 illustrerar förhållandet mellan funktionsdefinitionen, funktionsfilen och faktiska inmatningar i programhanterarfönstret.

Figur 5-10 Programikonen är en fil i programgruppen

Readme-filer

Till skrivbordet finns datatypen README som du använder till programmets README-filer. Uttrycket Readme förknippas oftast med något som är viktigt, dvs en fil eller något som ska läsas så snart som möjligt. Använd en av följande namngivningskonventioner:

README
readme
README.*
Read.*.Me
read.*.me
READ.*.ME

Skapa en särskild kontroll för Frontpanelen

För det mesta behöver du inte tillhandahålla en kontrolldefinition för Frontpanelen. Användaren kan lägga till programmet i Frontpanelen genom att släppa funktionsikonen på installationsikonen på en panelundermeny.

Du kan vilja skapa en konfigurationsfil för Frontpanelen som innehåller en kontrolldefinition för programmet, om du vill att användare ska kunna installera en kontroll som fungerar annorlunda än funktionsikonen - om exempelvis kontrollen övervakar en fil och ändrar utseende när den övervakade filen ändras.

Frontpanelens konfigurationsfiler placeras i mappen programrot/dt/appconfig/types/språk. Namnkonventionen är namn.fp.

Om du tillhandahåller en konfigurationsfil som innehåller en kontroll kan användaren lägga till kontrollen i en panelundermeny genom att släppa filen *.fp på installationsikonen på panelundermenyn.

Följande definition kan exempelvis placeras i en konfigurationsfil på Frontpanelen i programgruppen. Om användaren släpper den här filen på en installationsikon på en panelundermeny skapas en kontroll i panelundermenyn, som kör en upplaga av programmet BästaTextredigerare. Om BästaTextredigerare redan körs flyttas fönstret högst upp i fönsterstacken på den aktuella arbetsytan.

CONTROL BästaTextredigerareKontroll
 {
 	TYPE						icon
 	ICON						BTEFPanel	
 	PUSH_RECALL				True
 	CLIENT_NAME				BTEd
 	PUSH_ACTION				BTEditor
 	DROP_ACTION				BTEditor
 	HELP_STRING				Startar programmet BästaTextredigerare.
 }

Mer information om hur du skapar konfigurationsfiler för Frontpanelen finns i:

Kapitel 15
direkthjälpen (man) till dtfpfil(4)

Steg 8: Registrera programmet med hjälp av dtappintegrate

Obs!

Ett exempel på hur du kan registrera ett program finns i Steg 8 i "Exempel på hur du kan skapa ett registreringspaket".

När du har skapat ett registreringspaket under en programrot kan du utföra själva programregistreringen.

Programregistrering skapar länkar mellan registreringspaketet och mapparna som finns i skrivbordets sökvägar (se "Hur dtappintegrate integrerar program").

Registrera ett program med dtappintegrate

Om programmet är skrivbordsanpassat körs vanligen dtappintegrate automatiskt som sista steg i installationsprocessen. Om det inte körs automatiskt, eller om du har skapat konfigurationsfiler för att integrera ett icke skrivbordsanpassat program, kan du köra dtappintegrate manuellt.

Logga in som root.

Kör kommandot:
```
	/usr/dt/bin/dtappintegrate -s  programrot
```
där programrot är skrivbordets programrotsmapp. Mer information finns i direkthjälpen (man) till dtaction(1).

Öppna programgruppen Skrivbordsverktyg och dubbelklicka på Ladda om funktioner.

Kontrollera att programmet är korrekt registrerat:
1. Visa översta nivån i Programhanteraren. Den nya programgruppen ska visas i Programhanteraren.
2. Öppna programgruppen och dubbelklicka på funktionsikonen.

Syntax och alternativ för `dtappintegrate`

dtappintegrate -s programrot [-t målsökväg ] [-l språk ] [-u]

`-s` `programrot`	Nödvändig parameter som anger programroten under vilken programmet är installerat.
`-t` `målsökväg`	Valfri parameter. Som standard är systemadressen `/etc/dt/appconfig`. Anger adressen dit skrivbordets konfigurationsfiler är länkade. Du måste använda en adress i programmets sökväg.
`-l` `språk`	Valfri parameter. Som standard alla språk. Anger vilka språkberoende skrivbordskonfigurationsfiler som ska integreras.
`-u`	Valfri parameter, avintegrerar programmet och tar bort alla länkar som skapades under integreringen.

Hur `dtappintegrate` integrerar program

Funktionen hos dtappintegrate är att skapa länkar mellan de installerade filerna och adresserna där skrivbordet letar efter konfigurationsfiler.

Funktioner och datatyper

dtappintegrate skapar symboliska länkar från funktions- och datatypsdefinitionsfilerna i registreringspaketet till den systemtäckande mappen längs funktionsdatabasens hjälpsökväg. Detta åstadkoms genom att länkar skapas från

programrot/dt/appconfig/types/språk*.dt

till

/etc/dt/appconfig/types/språk*.dt.

Hjälpinformationsfiler

dtappintegrate skapar symboliska länkar från hjälpfilerna i registreringspaketet till den systemtäckande mappen längs hjälpsökvägen. Detta åstadkoms genom att länkar skapas från

programrot/dt/appconfig/help/språk/hjälpfil.sdl

till

/etc/dt/appconfig/icons/språk/hjälpfil.sdl.

Ikonfiler

dtappintegrate skapar symboliska länkar från ikonfilerna i registreringspaketet till den systemtäckande mappen längs ikonsökvägen. Detta åstadkoms genom att länkar skapas från

programrot/dt/appconfig/icons/språk/ikonfiler

till

/etc/dt/appconfig/icons/språk/ikonfiler.

Programgrupp

För att placera programgruppen för programmet på översta nivån i Programhanteraren skapar dtappintegrate en länk mellan programgruppsmappen i registreringspaketet och den systemtäckande adressen längs programmets sökväg. Detta åstadkoms genom att länkar skapas från mappen

programrot/dt/appconfig/appmanager/språk/proggrupp

till

/etc/dt/appconfig/appmanager/språk/proggrupp.

Generella steg för registrering av program

Steg 1: Ändra teckensnitts- och färgresurser

Ändra teckensnittsresurser

Ändra färgresurser

Steg 2: Skapa skrivbordsprogrammets rot

Steg 3: Skapa registreringspaketets mappar

Registreringspaketet - innehåll

Figur 5-4 Ett registreringspaket under en programrotsmapp

Skapa registreringspaketet

Figur 5-5 Programgrupp på högsta nivån i Programhanteraren

Steg 4: Skapa funktionerna och datatyperna för programmet

Nödvändiga funktioner och datatyper för ett program

Adress för konfigurationsfiler för funktions- och datatypsdefinitioner

Figur 5-6 Filer med funktions- och datatypsdefinitioner

Olika sätt att skapa funktioner och datatyper

Skapa funktioner och datatyper med hjälp av Skapa funktion

Skapa funktioner och datatyper manuellt

Steg 5: Placera hjälpfilerna i registreringspaketet

Steg 6: Skapa ikoner för programmet

Nödvändiga ikoner för skrivbordet

Steg 7: Skapa programgruppen

Skapa programgruppsmappen

Figur 5-7 Mappen appmanager

Programgruppnamn

Figur 5-8 Programgruppnamnet (<programgruppnamn>)

Konfigurera programgruppen så att den använder en unik ikon

Figur 5-9 Hur en programgrupp får en unik ikon

Skapa innehållet i programgruppen

Skapa funktionsfilen (programikon)

Figur 5-10 Programikonen är en fil i programgruppen

Readme-filer

Skapa en särskild kontroll för Frontpanelen

Steg 8: Registrera programmet med hjälp av dtappintegrate

Registrera ett program med dtappintegrate

Syntax och alternativ för dtappintegrate

Hur dtappintegrate integrerar program

Funktioner och datatyper

Hjälpinformationsfiler

Ikonfiler

Programgrupp

Figur 5-7 Mappen `appmanager`

Syntax och alternativ för `dtappintegrate`

Hur `dtappintegrate` integrerar program