Förstå scenarier

Det finns två ingångspunkter för att visa och arbeta med scenariodata i Smart View.

Du kan använda webbgränssnittet för Essbase för att starta ett scenario i Smart View eller använda en privat Smart View-anslutning och arbeta med scenariodata på det sättet.

Essbase beräknar som standard alla medlemmar från en dimension om inte en fix-sats används för att begränsa beräkningens omfattning till en specifik medlem eller grupp medlemmar i dimensionen.

Sandlådedimensionen är ett undantag till det beteendet: om medlemmar i sandlådedimensionen inte är inkluderade i fix-satsen för en beräkning beräknas som standard endast basmedlemmen i sandlådedimensionen. Om du vill beräkna medlemmar som inte är basmedlemmar av sandlådedimensionen inkluderar du dem i fix-satsen, eventuellt tillsammans med basmedlemmen.

När du anger sandlådemedlemmar som inte är basmedlemmar i en fix-sats exkluderas basen från beräkningen om den inte uttryckligen läggs till i fix-satsen.

Det här beteendet skiljer sig från beräkningar för icke-sandlådedimensioner som har exkluderats från fix-satsen. Om du exkluderar en dimension från fix-satsen så beräknar Essbase alla medlemmar från den implicita dimensionen. Sandlådedimensioner beräknas på ett annat sätt, eftersom avsikten vanligtvis är att beräkna antingen Base eller specifika sandlådor vid en given tidpunkt. Essbase beräknar basmedlemsvärden, i stället för de aktiva sandlådevärdena, förutom i följande fall:

• När beräkningen utför korrigeringar på vissa sandlådemedlemmar.

• När beräkningen körs från ett blad som startas från ett scenario i webbgränssnittet (det här kallas för ett scenariostartat blad). Se Visa och arbeta med scenariodata från Essbase-webbgränssnittet.

• När ett sandlådecellvärde är valt i ett Smart View-blad med privat anslutning och ett beräkningsskript startas.

Om du kör ett beräkningsskript från ett scenariostartat blad körs beräkningen i den sandlåda som är associerad med scenariot så länge som inga sandlådor nämns explicit i skriptet.

Om du befinner dig i ett blad som har öppnats med en privat Smart View-anslutning, du visar sandlåde- och basvärden, markerar en datacell från sandlådan och startar ett beräkningsskript utan explicit sandlådefix-sats så beräknas sandlådan implicit och Smart View anger att sandlådan har beräknats. Om du markerar en cell från basmedlemmen (eller inte markerar någon cell) så beräknas basen när du startar beräkningsskriptet, varefter Smart View anger att basen har beräknats.

Du kan beräkna sandlådemedlemmar med hjälp av dina befintliga MaxL-skript genom att använda det reserverade namnet på ersättningsvariabeln för exekvering: ess_sandbox_mbr.

Den här satsen kan implementeras (för sandlådan) i valfritt MaxL-skript utan att någon ersättningsvariabel skapas för servern eller applikationen.

Du kan ladda scenarioaktiverade kuber med hjälp av dataexporter som har gjorts innan kuben aktiverades för scenarier. Data laddas till basmedlemmen för sandlådan.

Om du inte har använt kolumnexport kan du inte göra ändringar av dispositionsmedlemmar som skulle ogiltigförklara dataladdningen. Om du har använt kolumnexport, men dispositionen har ändrats, kan du behöva en .rul-fil för att ladda data.

Scenarioaktiverade kuber har dimensionen CellProperties som är avsedd för interna syften, men den här dimensionen inkluderas ändå i dataexporter och måste beaktas vid laddning av exporterade data. Det är även viktigt att förstå sandlådedimensionens beteende vid arbete med exporterade data.

Följande behöver beaktas vid export av data från scenarioaktiverade kuber:

• Om du använder webbgränssnittssidan Jobb för att exportera data från en scenarioaktiverad kub så innehåller resultatdatafilen alla tre medlemmar från dimensionen CellProperties (EssValue, EssStatus och EssTID). Du får inte eliminera någon av dessa kolumner.
• Datafilen från exporten inkluderar data som lagras fysiskt i kuben, baserat på det urval du gör: nivå noll-data, alla data eller indata.
• Om värden har ändrats i sandlådor finns sandlådevärdena i exporten.
• För att exporterade data ska kunna laddas i sandlådor måste värden för alla tre CellProperties-medlemmar (EssValue, EssStatus och EssTID) finnas i datafilen.

Transparenta och replikerade partitioner kopplar samman sektorer från två Essbase-kuber. Så är fallet när antingen en, eller båda kuberna är scenarioaktiverade.

Sandlådor används när scenarier skapas. Det finns dock ingen garanti för att scenarier i partitionerade kuber mappar till samma sandlådenummer. Samma användare kan inte vara en deltagare i sandlådor i flera kuber. Om du introducerar scenarier införs följande begränsningar:

• Om källan för en transparent partition är scenarioaktiverad, hämtar målfrågor alltid data från källmedlemmen i bassandlådan.
• Återskrivning mellan scenarioaktiverade käll- och målkuber tillåts endast mellan basmedlemmar i kuberna, målkubsbas till källkubsbas.

  Exempel: Återskrivning till källa, som normalt aktiveras från transparenta partitionsmålkuber, avaktiveras för icke-sandlådemedlemmar för scenarioaktiverade målkuber. Det är en behörighetsöverträdelse att tillåta en användare av en fjärrsandlåda att skriva direkt till källkubens bas.

• Replikering för replikerade partitioner är endast möjligt mellan källkubbasen och målkubbasen.

Se Förstå transparenta och replikerade partitioner.

I scenarioaktiverade kuber kan du använda XREF och XWRITE för att referera eller skriva till data i en annan kub.

XREF frågar en fjärrkub från en lokal kub (kuben innehåller ett XREF-uttryck). Om fjärrkuben är scenarioaktiverad, hämtar XREF endast basdata från fjärrkuben.

XWRITE uppdaterar en fjärrkub från en lokal kub (kuben som innehåller XWRITE-uttrycket). Eftersom XWRITE skriver data i fjärrkuben har XWRITE-uttryckets omfattning betydelse.

XWRITE fungerar på följande sätt för olika kombinationer av scenarioaktiverade och icke-scenarioaktiverade kuber:

När en icke-scenarioaktiverad lokal kub refererar till en scenarioaktiverad fjärrkub, uppdaterar XWRITE alltid basmedlemmen för fjärrkuben.

Se Om @XREF/@XWRITE.

Dataverifieringskedjan spårar uppdateringar som görs av data i en kub. För att kunna arbeta med verifieringskedjan i scenarioaktiverade kuber behöver du förstå vad som definierar "tidigare" och "nya" datavärden, och de två olika ingångspunkterna för att arbeta med sandlådedata i Smart View.

Om du betraktar den senaste datauppdatering som bekräftats i en cell som "nya" data och alla föregående datavärden för cellen som "tidigare" så kan det hjälpa dig att förstå hur verifieringskedjan fungerar i scenarioaktiverade kuber.

En ny eller oanvänd sandlåda i en scenarioaktiverad kub innehåller inga lagrade värden. De värden som visas för användare, t.ex. värden som visas i ett kalkylblad, återspeglar de värden som finns lagrade i basen.

Om du använder dataverifieringskedjan på en ny scenarioaktiverad kub så betraktas de basvärden som visas i kalkylbladet för sandlådan som "tidigare" värden.

När du uppdaterar värden i en sandlåda lagras värdena i sandlådan (inte i basen). Med avseende på dataverifieringskedjan är de här värdena "nya" värden.

Om du senare uppdaterar dessa "nya" värden spårar verifieringskedjan de senaste ändringarna. Den behandlar de föregående värdena som "tidigare" och de uppdaterade värdena som "nya".

När du startar genom att öppna Excel och göra en privat anslutning till kuben fungerar verifieringskedjan som du skulle förvänta dig med alla andra datamängder.

De här begränsningarna gäller för scenarier och sandlådedimensioner.

• Scenarier stöds inte i aggregeringslagringskuber.

• Beräkningskommandot DATAEXPORT stöds inte för sandlådemedlemmar. Det stöds endast för basmedlemmen.

• När du ansluter till ett scenario från ett scenariestartat blad fungerar MDX-frågor, MDX-infogningar och MDX-exporter med basen i stället för med sandlådan för det scenariot.

• Exekveringsersättningsvariabler med parametern svLaunch stöds inte när du startar scenariot i Smart View från webbgränssnittet för Essbase. Se Visa och arbeta med scenariodata från Essbase-webbgränssnittet.

  Exekveringsersättningsvariabler med parametern svLaunch fungerar korrekt när du ansluter till scenariot direkt via en privat anslutning. Det beror på att sandlådemedlemmen inkluderas i bladet.

Det finns ett begränsat antal funktioner som inte stöds i hybridläge, som används med scenarioaktiverade kuber. Se Funktioner som stöds i hybridläge.